Syftet med den här studien är att undersöka, beskriva och analysera hur förtroendevalda upplever sin existerande kompetens och behov av lärande för att kunna uppfylla och utveckla den ideella styrelsens uppdrag. Det em- piriska materialet utgörs av intervjuer med och enkätsvar från ett statistiskt representativt urval av ordförande i idrottsföreningar. I kvalitativa inter- vjuer och en större enkätundersökning har respondenterna besvarat frågor om sin bakgrund, erfarenhet av styrelseuppdrag, kompetens och erfarenhet samt syn på drivkrafter och former för utbildning.
Ett antal empiriska resultat utmanar rådande strukturer och föreställningar om förtroendevalda och deras kompetens. Ett av dessa resultat är att de för- troendevalda verkar värdesätta kompetens från sin nuvarande eller tidigare sysselsättning framför kompetens från att verka som förtroendevald eller från föreningsutbildningar. Ett annat är att de förtroendevalda uppmuntrar varandra att delta i föreningsutbildningar samtidigt som kompetensutveck- ling har en låg prioritet. Respondenterna är också mycket nöjda med det existerande utbudet av utbildningar som finns idag men det är paradoxalt nog bara ett mindre antal som planerar att delta i föreningsutbildningar inom den närmaste framtiden.
Dessa empiriska resultat utmanar en traditionell föreställning om fören- ingsutbildningens roll för föreningarna och kan i förlängningen komma att förändra de ideella styrelsernas funktion i de ideella organisationerna. För att närma sig dessa resultat placeras studien i ett större sammanhang, där de förtroendevalda både kan ses som det svenska civilsamhällets kärntrupp och som den traditionella folkrörelsens sista bastion.
Studien avslutas med ett antal rekommendationer för hur man kan främja att idrottsföreningarnas styrelser bidrar till att uppfylla och utveckla sitt uppdrag. Det handlar dels om rekommendationer för att utveckla utbild- ningsinsatserna. Dessa rekommendationer tar fasta på vad respondenterna till exempel anser vara relevanta ämnen och fungerande pedagogiska former för kompetensutveckling. Det handlar också om förslag till att stärka sty- relserna med andra medel, till exempel genom att uppmuntra fler att verka som förtroendevalda eller att rekrytera personer med efterfrågad kompe- tens. Studien avslutas med en mer kritisk reflektion kring frågan om styrel- serna bör utvecklas.