Syftet med denna studie är att öka kunskapen om diakoners arbete med papperslösa. I Sverige finns det 10 000-tals papperslösa som befinner sig här efter att undanhållit sig utvisningsbeslut, smugglats in som traffickingoffer eller strävar efter att arbeta ihop inkomster att skicka till hemlandet. Med en kvalitativ ansats har jag intervjuat sex stycken diakoner som arbetar i Svenska kyrkan i Stockholm, och som alla möter och erbjuder socialt stöd till papperslösa. Resultatet har jag analyserat utifrån teori om ekologiskt perspektiv på socialt arbete med flyktingar och migranter, samt teorier om värdegrunder i socialt arbete. Resultatet visar att diakonerna fokuserar på det sociala arbetet på mikronivå, men att viss samverkan på mesonivå förekommer. Dock förekommer inte särskilt mycket samverkan med andra diakoner som möter papperslösa. De diakoner som samverkar minst uttrycker en ensamhet rörande sitt arbete. Diakonerna ställs inför etiska överväganden rörande resursfördelning och då prioriteras papperslösa overstayers framför de som befinner sig i Sverige för att arbeta. Resultatet visar även att diakonerna upplever en maktlöshet rörande sitt arbete och gör etiska överväganden huruvida det är värt att bistå människor som lever papperslösa, trots att det i vissa fall verkar bättre att återvända. Denna maktlöshet kan kopplas till de juridiska kunskaper diakonerna besitter eller saknar, då den diakon som har störst juridisk kunskap även är den som uttrycker mest hopp. Med ökad samverkan mellan diakoner som arbetar med gruppen, och med ökande juridiska kunskaper gällande lagstiftningen verkar både känslan av ensamhet och maktlöshet att minska.

Nyckelord: Papperslösa, diakon, Svenska kyrkan, trosbaserat socialt arbete, flyktingar, migration

Keywords: Undocumented Migrants, Irregular Migrants, Deacon, Church of Sweden, Faith-based Social Work, Refugees, Migration