Bakgrund: Trycksår är ett svårläkt sår och är en komplikation till följd av sjukdom, vård och behandling; en vårdskada som står för nio procent av alla vårdskador i Sverige. Den åldrande huden, sjukdomar, vissa läkemedel och livsstilsrelaterade faktorer kan bidra till sämre sårläkningsförmåga. Det är viktigt för sjuksköterskor att kunna skilja sårläkningsprocessens tre faser från infektionstecken för att ge rätt behandling. Trycksår orsakar både stort fysiskt och psykiskt lidande för patienter och till följd av nedsatt fysisk förmåga upplever patienter beroende av andra, isolering och förlust av autonomi. Ett personcentrerat arbetssätt hjälper sjuksköterskor att se till patienters behov och skapa en tillitsfull vårdrelation. Sjuksköterskor är ansvariga för att införa och säkerställa både preventiv och behandlande omvårdnad kring trycksår och att det utförs enligt evidensbaserade riktlinjer.   

Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av trycksår.   

Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på tolv vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ metod togs fram genom databassökningar i PubMed och CINAHL Complete. Artiklarnas resultat analyserades enligt Fribergs analysmodell.  

Resultat: Tre huvudkategorier framträdde i materialet. Sjuksköterskors upplevelser av trycksårsprevention och trycksårsbehandling handlar om hur omvårdnaden kring trycksår ser ut i praktiken. Sjuksköterskors syn på samarbetet kring trycksår behandlar sjuksköterskors upplevelser av teamarbete. Sjuksköterskors kompetens inom trycksårsvård beskriver hur sjuksköterskor upplever sina egna och andras kunskaper och kompetenser gällande trycksår.  

Slutsats: Sjuksköterskors grundutbildning och stöd på arbetsplatser behöver förbättras för att sjuksköterskor ska kunna utföra trycksårsvård evidensbaserat och patientsäkert. Ökat fokus på preventiva trycksårsåtgärder skulle minska incidens och prevalens av trycksår.

Background: Pressure ulcers are hard-to-heal wounds which depend on a complication of illness, care and treatment and is a care injury that accounts for nine percent of all care injuries in Sweden. Aging skin, diseases, certain medications and lifestyle-related factors can contribute to poor wound healing. It is important for nurses to be able to distinguish the three phases of the wound healing process from signs of infection in order to provide the right treatment. Pressure ulcers cause both great physical and psychological suffering for patients and as a result of reduced physical ability, patients experience dependence on others, isolation and loss of autonomy. A person-centered care helps nurses to address patients' needs and create a trusting care relationship. Nurses are responsible for introducing and ensuring both preventive and curative care for pressure ulcers and that care is carried out according to evidence-based guidelines.

Aim: The aim was to describe nurses' experiences of pressure ulcers. 

Method: A general literature review based on twelve scientific original articles utilizing a qualitative method. They were identified through database searches in PubMed and CINAHL Complete. The results of the articles were analyzed using Fribergs’ model of analysis. 

Results: Three main categories emerged from the material. Nurses’ experiences of pressure ulcer prevention and treatment deals with how pressure ulcer care is carried out in practice. Nurses’ views on collaboration around pressure ulcers address their experiences of teamwork. Nurses’ competence in pressure ulcer care describes how nurses perceive their own and others’ knowledges and skills regarding pressure ulcers.

Conclusion: Nurses’ basic training and workplace support need to be improved to enable nurses to provide evidence-based and patient-safe care regarding pressure ulcers. Increased focus on preventive measures would reduce the incidence and prevalence of pressure ulcers.