Denna studie undersöker hur ungdomsbrott skildras i svensk nyhetsmedia mellan 2022 och 2024, med särskilt fokus på förekomsten av stereotypisering och moralpanik. Genom en kvalitativ diskursanalys av 46 artiklar från sex stora nyhetsmedier analyseras hur språk och berättarstrukturer bidrar till att konstruera bilden av unga lagöverträdare. Studien utgår från Håkan Jönssons perspektivanalys och teorier om stigma och moralpanik.

Resultatet visar att ungdomsbrott ofta framställs utifrån ett individualiserande perspektiv där sociala och strukturella faktorer osynliggörs. Språket präglas av negativa stereotyper och moraliserande uttryck, vilket bidrar till att förstärka en problemfokuserad bild av unga. Repressiva lösningar som övervakning och straff framställs som självklara, medan förebyggande och stödjande insatser ges begränsat utrymme. Unga själva är sällan representerade i rapporteringen, vilket försvårar en nyanserad förståelse.

Studien visar också på en underliggande rasifiering där ungdomar med utländsk bakgrund impliceras som mer brottsbenägna. Detta kan bidra till ökad stigmatisering och diskriminering. Studien belyser vikten av att socialt arbete förhåller sig kritiskt till mediediskurser och verkar för inkluderande och långsiktiga strategier.

This study examines how youth crime is portrayed in Swedish news media from 2022 to 2024, focusing on the presence of stereotyping and moral panic. Using a qualitative discourse analysis based on Håkan Jönsson’s framework, 46 articles from six major news outlets were analyzed to understand how language and narrative structures construct the image of young offenders.

The findings show that youth crime is often framed through an individualizing lens, where social and structural factors are marginalized. The media language is marked by negative stereotypes and moralizing expressions that reinforce a problematic view of youth. Repressive solutions such as surveillance and punishment dominate, while preventive and supportive efforts receive limited attention. Young people themselves are rarely represented, which limits a nuanced understanding.

The study also highlights an underlying racialization where youth with immigrant backgrounds are implicitly portrayed as more prone to crime. This contributes to stigmatization and social exclusion. The findings emphasize the importance of critical reflection in social work to challenge media discourse and promote inclusive, long-term approaches.