Bakgrund: Hypertoni är ett vanligt och allvarligt globalt hälsoproblem samt en betydande riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Trots att det finns effektiva behandlingar följer många patienter inte sina behandlingsrekommendationer, vilket leder till bristande blodtryckskontroll och ökade hälsorisker. Egenvård, inklusive livsstilsförändringar som kost, motion och medicinering, spelar en avgörande roll i hanteringen av hypertoni.

Syfte: Syftet var att undersöka patienters erfarenheter av egenvård vid hypertoni.

Metod: En litteraturöversikt med systematisk ansats genomfördes baserad på 15 kvalitativa studier hämtade från databaserna CINAHL Complete, PubMed och Nursing & Allied Health Premium.De valda sökorden som speglar litteraturöversiktens syfte enligt PEO-modellen var: patient, experience, self-care och hypertension. En tematisk analys utfördes enligt metoden som beskrivs av Thomas & Harden (2008).

Resultat: Resultaten visar att olika faktorer påverkar patienters förmåga att genomföra egenvård. Hinder inkluderar psykologiska svårigheter, bristande sjukdomsinsikt, känslomässiga reaktioner, sociala utmaningar och otillräckligt stöd från vårdgivare och anhöriga. Samtidigt kan stöd från omgivningen, ökad kunskap och goda relationer förbättra följsamheten och främja egenvården över tid.

Slutsats: Egenvård vid behandling av hypertoni påverkas av en rad individuella, sociala och miljömässiga faktorer. För att förbättra följsamhet och hälsoutfall är det viktigt att utveckla insatser som tar hänsyn till dessa faktorer och aktivt stödjer patienter i att genomföra nödvändiga och varaktiga livsstilsförändringar. Distriktssköterskan har en central funktion i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet inom primärvården. Genom att genomföra kvalificerade bedömningar, planera, genomföra, och utvärdera vårdinsatser kan distriktssköterskan stödja patienter i att stärka deras egenvårdsförmåga och därmed förbättra behandlingsresultat vid hypertoni.

Background: Hypertension is a common and serious global health issue and a major risk factor for cardiovascular disease. Although effective treatments exist, many patients fail to follow their treatment regimens, which results in poor blood pressure control and increased health risks. Selfcare, including lifestyle changes, plays a crucial role in hypertension management.

Aim: The aim of this literature review was to explore patients’ experiences of self-care in managing hypertension.

Methods: A systematic literature review was conducted based on 15 qualitative studies retrieved from CINAHL Complete, PubMed and Nursing & Allied Health Premium. Keywords reflecting the aim of the literature review were selected using the PEO model: patient, experience, self-care and hypertension. A thematic analysis was carried out, following the method described by Thomas & Harden (2008).

Results: The results show that various factors influence patients' ability to perform self-care, such as psychological barriers, social support, disease awareness, and access to healthcare. Barriers to treatment adherence include lack of knowledge, emotional reactions, social challenges and limited support from healthcare providers and family members. However, support, motivation and better understanding of the disease can improve adherence and strengthen patients’ self-care efforts over time.  

Conclusions: In conclusion, self-care in hypertension is influenced by a variety of individual, social and environmental factors. To improve adherence and health outcomes, it is important to develop interventions that consider these factors and actively support patients in making necessary and lasting lifestyle changes. District nurses play a key role in health promotion and disease prevention in primary care. By conducting thorough assessments, planning, implementing and evaluating care measures, district nurses can support patients in strengthen their self-care ability and thereby improve outcomes in hypertension management.