Bakgrund: Personcentrerad vård innebär att se patienten som en aktiv medskapare i vården, särskilt inom palliativ vård, där målet är att förbättra livskvaliteten vid livshotande sjukdomar. Sjuksköterskan ansvarar för helhetsperspektiv och arbetar tillsammans med patient och närstående för att skapa delaktighet och bevara autonomi.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att tillämpa personcentrerad vård inom palliativ vård.

Metod: Studien är en litteraturöversikt med systematisk datainsamling och induktiv analys, baserad på Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Sökord togs fram med PEO-modellen, och databaserna CINAHL och PubMed användes för att hitta relevanta artiklar. Kvalitativa studier som publicerats på engelska och de senaste 10 åren valdes. Artiklarna granskades för kvalitet enligt Caldwell et al. (2011). Dataanalysen följde nio steg för att kategorisera och analysera relevant information från artiklarna, vilket resulterade i huvudkategorier som speglade sjuksköterskornas erfarenheter av personcentrerad vård inom palliativ vård. Kategorierna sammanställdes för att besvara studiens syfte

Resultat: Resultatet presenterades i form av tre huvudkategorier och fyra underkategorier. Huvudkategorierna var: Betydelsen av personcentrerad palliativ vård, Utmaningar och hinder, samt Samarbete inom det interprofessionella teamet. Underkategorierna till huvudkategorin Betydelsen av personcentrerad palliativ vård var: Känslan av värdighet och bekräftelse, Positiva effekter och Kulturell medvetenhet. Underkategorin till huvudkategorin Utmaningar och hinder var: Tid och kunskapsbrist.

Slutsats: Sjuksköterskor i palliativ vård strävar efter att bevara patientens värdighet och autonomi, trots utmaningar som tidsbrist och begränsade resurser. De anpassar sitt bemötande efter varje patient, samarbetar med andra yrkesgrupper och upplever professionell tillfredsställelse när de lyckas skapa ett respektfullt, personcentrerat förhållningssätt.

Background: Person-centered care means seeing the patient as an active cocreator in care, especially in palliative care, where the goal is to improve the quality of life in life-threatening illnesses. The nurse is responsible for a holistic perspective and works together with the patient and their loved ones to create participation and preserve autonomy.

Aim: To describe nurses' experiences of applying person-centered care in palliative care.

Method: The study is a literature review with systematic data collection and inductive analysis, based on Bettany-Saltikov and McSherry (2016). Search terms were developed using the PEO model, and the CINAHL and PubMed databases were used to find relevant articles. Qualitative studies published in English and within the last 10 years were selected. The articles were reviewed for quality according to Caldwell et al. (2011). The data analysis followed nine steps to categorize and analyze relevant information from the articles, resulting in main categories that reflected nurses' experiences of person-centered care in palliative care. The categories were compiled to answer the purpose of the study.

Results: The results were presented in the form of three main categories and four subcategories. The main categories were: Importance of person-centered palliative care, Challenges and barriers, and Collaboration within the interprofessional team. The subcategories of the main category Importance of person-centered palliative care were: Sense of dignity and affirmation, Positive effects, and Cultural awareness. The subcategory of the main category Challenges and barriers was: Time and lack of knowledge.

Conclusion: Palliative care nurses strive to preserve patient dignity and autonomy, despite challenges such as time constraints and limited resources. They tailor their care to each patient, collaborate with other professionals, and experience professional satisfaction when they succeed in creating a respectful, person-centered approach.