Syftet med studien var att undersöka socionomstudenters upplevelse av stress under utbildningens gång samt att analysera samband mellan upplevd stress och olika bakgrundsfaktorer så som kön, ålder, studietermin, familjesituation och ekonomiska förhållanden. Studien syftar vidare till att bidra med ökad kunskap om hur stress yttrar sig bland studenter i socialt arbete och vilka faktorer som kan påverka deras psykiska välbefinnande. För att besvara studiens frågeställningar har en kvantitativ metod använts i form av en digital enkätundersökning. Enkäten distribuerades till socionomstudenter vid flera svenska lärosäten och innehöll bakgrundsfrågor, den standardiserade stresskalan PSS-10 samt tilläggsfrågor relaterade till vardaglig stress. Totalt samlades 352 fullständiga svar in. Resultaten analyserades statistiskt i syfte att identifiera övergripande tendenser och eventuella samband mellan variabler. Resultatet visar att stressnivån är relativt jämnt fördelad mellan terminer, vilket indikerar att upplevd stress är ett genomgående fenomen under hela utbildningen. Studien identifierar vissa skillnader i upplevelsen av stress beroende på individuella faktorer, men inga entydiga mönster. Särskilt sårbara grupper kan dock urskiljas, såsom äldre kvinnliga studenter med omsorgsansvar. Studien pekar på att många studenter sällan söker stöd trots upplevd psykisk ohälsa, vilket kan relateras till stigma och osäkerhet kring framtida yrkesroll. Studiens resultat aktualiserar behovet av stärkta stödinsatser inom utbildningen, ökad kunskap om stresshantering samt ett långsiktigt arbete för att främja socionomstudenters psykiska hälsa och förebygga utbrändhet under både studietid och i framtida yrkesliv. 

The aim of this study was to examine social work students' experiences of stress during their university education and to analyse the relationship between perceived stress and various background factors such as gender, age, semester, family situation, and financial conditions. Furthermore, the study aims to contribute to increased knowledge about how stress manifests among social work students and which factors may influence their mental well-being. To answer the research questions, a quantitative method was used in the form of a digital survey. The questionnaire was distributed to social work students at several Swedish universities and included background questions, the standardized stress scale PSS-10, as well as additional questions related to everyday stress. A total of 352 complete responses were collected. The results were analysed statistically to identify overall trends and possible associations between variables. The results indicate that stress levels are relatively evenly distributed across semesters, suggesting that perceived stress is a consistent feature throughout the course of study. While some differences in stress experiences were identified based on individual factors, no clear patterns emerged. However, certain vulnerable groups were noted, such as older female students with caregiving responsibilities. The study also found that many students rarely seek support despite experiencing psychological distress, which may be related to stigma or uncertainty about their future professional role. The findings highlight the need for stronger support measures within higher education, increased awareness of stress management, and long-term strategies to promote mental health among social work students and to prevent burnout during both their studies and future professional careers.