Bakgrund: KOL är en kronisk sjukdom som drabbat cirka 500 000 människor i Sverige. KOL har med tiden förknippats med rökning och är idag 80 procent av sjukdomsfallen rökrelaterade. Sjukdomen påverkar levnadsvanor och individer behöver anpassa sitt liv efter sin sjukdom. Sjuksköterskans roll är mycket viktig i sjukvården för patienter med KOL. Sjuksköterskans ansvarsområden är medicinsk vård samt att stödja patienter om hur de kan utföra egenvård för att förbättra sin livskvalitet.  

Syfte: Syftet var att belysa erfarenheter av egenvård hos personer med KOL.

Metod: En litteraturöversikt har analyserats utifrån Fribergs metodbeskrivning, omfattar tio originalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats.  

Resultat: I resultatet presenteras två huvudteman som är: Hinder och utmaningar i egenvård och Stöd och vägledning för egenvård. Under dessa huvudteman har vi identifierat subteman där information från olika studier samlats, där deltagare beskriver sina erfarenheter av egenvård vid KOL. Informationen har grupperats i våra subteman under rubrikerna: Hinder för fysisk aktivitet vid KOL, Rädsla och osäkerhet, Bristande kunskap om sjukdomen och behandling och Familj och socialt stöd, Teknologiska hjälpmedel och Handlingsplaner.

Slutsats: Litteraturöversikten om Egenvård vid KOL visar de fysiska och psykiska utmaningar som personer med KOL upplever. De beskrev fysiska hinder såsom trötthet och andnöd, samt psykiska utmaningar som depression, isolering och ångest. Informationsbrist hade en negativ inverkad på dessa individers förmåga att utföra egenvård.  

Background: COPD is a chronic disease that affects approximately 500,000 people in Sweden. Over time, COPD has become associated with smoking, and today, 80 percent of cases are smoking-related. The disease impacts daily habits and requires individuals to adapt their lives accordingly.      

Aim: The aim was to highlight the experiences of self-care among individuals with COPD.

Method: A literature review was conducted and analyzed based on Friberg's methodological description, including ten original articles comprising both qualitative and quantitative approaches.

Results: The results are presented in two main themes: Barriers and challenges in self-care and Support and guidance for self-care. Under our main themes, we identified several subthemes based on information gathered from various studies in which participants described their experiences of self-care in COPD. The data have been organized into the following subthemes: barriers to physical activity in COPD, fear and uncertainty, lack of knowledge about the disease and its treatment, family and social support, technological aids, and action plans.

Conclusion: The literature review on self-care in COPD shows the physical and psychological challenges experienced by individuals with COPD. They described physical obstacles such as fatigue and shortness of breath, as well as psychological challenges like depression, isolation, and anxiety. A lack of information impacted these individuals' ability to perform self-care.