Bakgrund: Palliativ vård är en viktig del av hälso- och sjukvården som ska erbjudas till alla patienter med lindrande behov, oavsett sjukdomsfas. Vården kan ges i olika miljöer, som hemma, på sjukhus eller på särskilda boenden, och innebär ett brett kunskapsområde som inkluderar medicinska, sociala och psykologiska aspekter för att förbättra patientens livskvalitet. Arbetet med barn i palliativ vård är särskilt komplext eftersom barn befinner sig i olika utvecklingsstadier, vilket påverkar hur vården och samtalen om livets slut bör anpassas. Det kräver stor kompetens, empati och förmåga att möta både barnets och familjens unika behov.  

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda barn palliativt. 

Metod: En litteraturöversikt baserat på 10 stycken vetenskapliga artiklar. Datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl Complete och PubMed. Dataanalysen genomfördes med hjälp av Fribergs olika steg.  

Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskors erfarenheter av att ge palliativ vård till barn präglades av både negativa aspekter och positiva aspekter. Fyra huvudteman framkom: Känslomässig påfrestning, copingstrategier, utbildning och kompetens samt meningsfullhet. 

Slutsats: Litteraturöversikten visar att sjuksköterskor som arbetar med barn som vårdas palliativt ofta upplever stark känslomässig belastning, särskilt vid barns lidande och död. Brist på utbildning skapar osäkerhet, men kollegialt stöd och copingstrategier hjälper dem att hantera arbetet. Trots utmaningarna finner många mening i yrket. Det finns ett tydligt behov av mer utbildning och stöd för att stärka sjuksköterskors välmående och vårdkvalitet. 

Background: Palliative care is an important part of health care that should be offered to all patients in need of relief, regardless of the stage of illness. Care can be provided in various settings, such as at home, in hospitals, or in specialized facilities, and involves a broad area of knowledge including medical, social, and psychological aspects to improve the patient's quality of life. Working with children in palliative care is particularly complex, as children are in different stages of development, which affects how care and conversations about the end of life should be adapted. It requires great competence, empathy, and the ability to meet both the child's and the family's unique needs. 

Aim: The aim of this literature review was to describe nurses experiences of providing palliative care to children. 

Method: A literature review based on 10 scientific articles. Data collection was conducted in the databases Cinahl Complete and PubMed. Data analysis was carried out using Friberg’s method of analysis. 

Results: The results showed that nurses experiences of providing palliative care to children were characterized by both negative and positive aspects. Four main themes emerged: Emotional challanges, copingstrategies, education and competence, and meaningfulness. 

Conclusion: The literature review shows that nurses working with children receiving palliative care often experience a strong emotional burden, especially in relation to the children’s suffering and death. Lack of education creates uncertainty, but collegial support and coping strategies help them manage their work. Despite the challenges, many find meaning in their profession. There is a clear need for more education and support to strengthen nurses well-being and the quality of care.