The purpose of this study is to examine the process of becoming an adult for individuals who identify as "maskrosbarn" (literally "dandelion child")—a Swedish term referring to individuals with parents struggling with substance abuse, mental illness or who subject them to violence - with a particular focus on their personal narratives. The findings of the study are based on the coding, interpretation, and analysis of six qualitative, semi-structured interviews. Four of these interviews were conducted with individuals who themselves "maskrosbarn", while the remaining two interviews involved a representative from the organization Maskrosbarn and one of their child advocates. The child advocate has experience supporting young people up to the age of 19 in their interactions with public authorities. The study reveals that individuals with a dandelion child-background face distinctly different conditions in their transition to adulthood. The analysis shows that mental health challenges, trauma, poor economic circumstances, the need for therapeutic treatment, difficulties in navigating bureaucratic systems, and a limited capacity to meet the societal expectations placed on adults have delayed or hindered the interviewees' ability to initiate their adult lives.

The findings differ from prior research on the transition to adulthood among young people, as this study highlights that the target group often does not develop an adult identity until they have received treatment for childhood trauma and obtained the necessary support to achieve independence from their parents. Consequently, the process of becoming an adult tends to be significantly more difficult for dandelion children compared to peers from stable family environments.

The study concludes that in order for dandelion children to establish a stable adult identity, they must be given the opportunity to develop both the practical aspects of adulthood; such as assuming responsibility, acquiring adult competencies, and fulfilling societal obligations—as well as emotional maturity.

Syftet med denna studie är att se hur processen av att bli vuxen ser ut för individer som identifierar sig som maskrosbarn, med särskilt fokus på individernas egna berättelser. Studiens resultat bygger på kodning, tolkning och analys av sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Fyra av intervjuerna är genomförda med individer som själva identifierar sig som maskrosbarn. De två andra intervjuerna är med en representant för organisationen Maskrosbarn och ett av Maskrosbarns barnombud. Barnombudets funktion inom organisationen är att stötta, bland annat unga vuxna, maskrosbarn upp till 19-år i deras kontakter med myndigheter. Studien visar att maskrosbarn har distinkt skilda förutsättningar under processen av sitt vuxenblivande. Analys av resultatet visar att psykisk ohälsa, trauma, dåliga ekonomiska förutsättningar, behov av terapeutisk behandling, svårigheter i kontakten med myndigheter och begränsad förmåga att leva upp till det ansvar som förväntas av vuxna i samhället, försköt eller förhindrade intervjupersonerna från att kunna påbörja sitt vuxenblivande.  

Studiens resultat skiljer sig från tidigare forskning om vuxenblivandet, där man i dessa studier kan se att vår målgrupp inte har kunnat hitta sin vuxna identitet förrän de har fått behandling för tidigare trauman och fått rätt möjligheter att frigöra sig från sina föräldrar. Detta gör att vuxenblivandet tenderar att på olika sätt försvåras för maskrosbarn jämfört med jämnåriga som kommer från en trygg familj.

Studien visar att det krävs att maskrosbarn får möjlighet att utveckla både den praktiska vuxenrollen som förknippas med ansvar, vuxenkunskap och att leva upp till sina skyldigheter i samhället och sin känslomässiga mognad för att kunna landa i sin vuxna identitet.