Bakgrund: Behovet av palliativ vård ökar i Sverige i takt med att befolkningen åldras och många får inte tillgång till adekvat vård i livets slutskede. I västerländska samhällen är döden ofta ett tabubelagt ämne, vilket kan påverka både samtal och vårdinsatser negativt. Den palliativa vården i livets slutskede syftar till att lindra lidande och främja livskvalitet genom en helhetsinriktad och personcentrerad omvårdnad, med särskild hänsyn till fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Sjuksköterskans ansvar är att leda, samordna och utföra denna vård utifrån etiska principer.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede.

Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med en systematisk ansats. Resultatet baseras på tio vetenskapliga artiklar från CINAHL Complete och PubMed.

Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplever vård i livets slutskede som komplext och emotionellt krävande. Fyra huvudområden identifierades: bristande kunskap och kompetens, organisatoriska utmaningar, stöd till anhöriga samt känslomässig påverkan. Etiska dilemman, bristande kulturell förståelse, svårigheter att hantera existentiella samtal samt otillräckligt stöd från organisationen försvårade vården. Samtidigt upplevdes goda teamrelationer, kontinuerlig utbildning och mentorskap som viktiga stödjande faktorer.

Slutsats: Denna litteraturöversikt visar att sjuksköterskor upplever vård i livets slutskede som emotionellt och etiskt utmanande, ofta präglad av otillräcklig kunskap och organisatoriska hinder. Bristande kulturell förståelse och kunskap om existentiella frågor, otillräckliga organisatoriska förutsättningar och emotionell belastning påverkar vårdens kvalitet. Det framkommer att gott teamarbete, stöd och utbildning kan främja en värdig och empatisk vård. För att stärka omvårdnaden vid livets slut krävs insatser som utvecklar både sjuksköterskors kompetens och arbetsmiljö.

Background: The need for palliative care is increasing in Sweden as the population ages, and many people do not have access to adequate end-of-life care. In Western societies, death is often a taboo subject, which can negatively impact both conversations and care efforts. End-of-life palliative care aims to alleviate suffering and promote quality of life through holistic and person-centered nursing, with particular attention to physical, psychological, social, and existential needs. It is the nurse’s responsibility to lead, coordinate, and provide this care based on ethical principles.

Aim: To describe nurses’ experiences of caring for patients at the end of life.

Method: A qualitative literature review using a systematic approach. The results are based on ten scientific articles retrieved from CINAHL Complete and PubMed.

Results: The results indicated that nurses perceive end-of-life care as complex and emotionally demanding. Four main themes were identified: lack of knowledge and competence, organizational challenges, support for family members, and emotional impact. Ethical dilemmas, limited cultural understanding, difficulties in addressing existential conversations, and insufficient organizational support were found to hinder the provision of care. Conversely, strong team relationships, ongoing education, and mentorship were perceived as important supportive factors.

Conclusion: This literature review demonstrates that nurses perceive end-of-life care as both emotionally and ethically challenging, often characterized by insufficient knowledge and organizational barriers. A lack of cultural understanding and knowledge of existential issues, inadequate structural conditions, and emotional strain negatively affect the quality of care. The findings indicate that effective teamwork, support, and education can promote dignified and empathetic care. To strengthen end-of-life nursing, efforts are needed to improve both nurses’ competencies and their working environment.