Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede syftar till att lindra lidande och ge patienter en så god livskvalitet som möjligt under den sista tiden i livet. Sjuksköterskor har en central roll i att ge symtomlindring, stödja närstående och skapa trygghet i vårdmiljön. Deras arbete kräver både kunskap, erfarenhet och ett empatiskt förhållningssätt.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede utanför palliativa enheter.

Metod: En litteraturöversikt har genomförts, där resultatet baseras på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna har sökts i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Analysen har genomförts med hjälp av en tematisk innehållsanalys enligt Fribergs modell för att identifiera gemensamma teman i sjuksköterskors erfarenheter.

Resultat: Dataanalysen resulterade i fyra teman: bristande professionell förberedelse, emotionella och etiska utmaningar, kommunikationssvårigheter samt organisatoriska hinder. Sjuksköterskor upplevde både känslomässiga och praktiska svårigheter i vården av patienter i livets slutskede. Brist på resurser, ensamhet i beslutsfattande och otillräckligt stöd från andra yrkesgrupper var återkommande. Samtidigt beskrev sjuksköterskor hur de använde sin erfarenhet och empati för att skapa trygghet och närvaro i vården.

Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter visar att vård i livets slutskede utanför palliativa enheter kräver ökad kompetens, samverkan och emotionellt stöd. För att förbättra vården behövs bättre resurser, tydligare riktlinjer och utbildning i palliativ vård. 

Palliative care at the end of life aims to relieve suffering and promote the best possible quality of life during a person’s final stage. Nurses play a central role in providing symptom relief, supporting relatives, and creating a sense of safety in the care environment. Their work requires knowledge, experience, and an empathetic approach.

Aim: To describe nurses’ experiences of caring for patients at the end of life outside specialized palliative care units.

Method: A literature review was conducted based on nine scientific articles with a qualitative approach. Articles were retrieved from the CINAHL Complete and PubMed databases. The analysis was performed using thematic content analysis based on Friberg’s model to identify common themes in nurses’ experiences.

Results: The data analysis resulted in four themes: lack of professional preparation, emotional and ethical challenges, communication difficulties, and organizational barriers. Nurses experienced both emotional and practical difficulties when caring for patients at the end of life. A lack of resources, isolated decision-making, and insufficient support from other professionals were common issues. Despite these challenges, nurses used their experience and empathy to create safety and presence in the care situation.

Conclusion: Nurses’ experiences show that end-of-life care outside palliative care units requires increased competence, collaboration, and emotional support. To improve care, there is a need for better resources, clearer guidelines, and more education in palliative care.