Syftet med denna studie var att undersöka hur sexköpare formulerar sig om prostituerade, sexköp och motiven bakom, med fokus på maktrelationer, sociala normer och diskurser som skapas och upprätthålls genom språket. Studien utgick från Faircloughs kritiska diskursanalys och radikalfeministisk teori. Empirin samlades in från sexköpstrådar på Flashback Forum och analyserades utifrån implicita och explicita drag i diskurserna samt deras relation till maktstrukturer och normer.

Analysen identifierade tre centrala diskursordningar: diskurser om sexköp, diskurser om de som säljer sex och motiven bakom sexköpet. Resultaten visade att sexköparnas språk ofta präglades av en marknadsdiskurs, där sexköpet beskrevs som en ekonomisk transaktion och rättfärdigades med kärleksrelationer som också påstods kosta pengar. Kvinnor som säljer sex framställdes antingen som självständiga aktörer, vars syfte var att uppfylla männens behov eller som varor vars värde bedömdes utifrån utseende och prestation. De motiv som framträdde var främst kopplade till sexköparens självförverkligande syfte.

Studien belyser hur språket kan reproducera eller utmana maktstrukturer, vilket är centralt för socialt arbete och för utvecklingen av insatser som syftar till att motverka könsrelaterad utsatthet.

The purpose of this study was to examine how sex buyers articulate their views on prostitutes, sex purchases, and the underlying motives, with a focus on power relations, social norms, and discourses created and maintained through language. The study was based on Fairclough's critical discourse analysis and radical feminist theory. The empirical data was collected from sex purchase threads on the Flashback Forum and analyzed based on implicit and explicit features in the discourses, as well as their relation to power structures and norms.

The analysis identified three central discourse orders: discourses about sex purchases, discourses about those who sell sex, and the motives behind sex purchases. The results showed that the language of sex buyers was often characterized by a market discourse, where the sex purchase was described as an economic transaction and justified through comparisons to romantic relationships, which were also claimed to incur costs. Women selling sex were portrayed either as independent actors aiming to fulfill men's needs or as commodities whose value was assessed based on appearance and performance. The motives that emerged were primarily linked to the sex buyer's pursuit of self-fulfillment.

The study highlights how language can reproduce or challenge power structures, which is essential for social work and for developing interventions aimed at counteracting gender-related vulnerability.