Bakgrund: Njurtransplantation är den vanligaste organtransplantationen i Sverige och väntetiden på en njure kan vara lång eftersom efterfrågan på njurar är högre än utbudet. Enligt svensk lag är det tillåtet med organdonation från både levande och avlidna donatorer. 

Sjuksköterskan har en central roll under väntetiden och en individanpassad omvårdnad kan främja patienters hälsa och välbefinnande under väntetiden.

Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av att vänta på njurtransplantation.

Metod: En litteraturöversikt genomfördes baserat på tio kvalitativa originalartiklar. Datasamlingen gjordes i databaserna Cinahl Complete och PubMed. Totalt analyserades tio kvalitativa artiklar. Dataanalysen följde en strukturerad process där artiklarna granskades, jämfördes och tematiserades för att identifiera och sammanställa mönster och centrala teman.

Resultat: Att vänta på njurtransplantation innebär en påfrestande och osäker period som påverkar patienters psykiska, sociala och existentiella välbefinnande. Denna litteraturöversikt, baserad på tio kvalitativa studier, identifierar fyra huvudsakliga teman: Psykologiska påfrestningar av att vänta på en njure, Stöd från vårdpersonal och familj, Sätt att hantera vardagen under väntetiden, Att ta emot en njure från levande respektive avlidna donatorer.

Slutsats: Denna litteraturöversikt visar att väntan på en njurtransplantation är en psykiskt och socialt påfrestande process som påverkar patienters välbefinnande. Patienterna beskriver en känsla av ångest, förlorad kontroll och social isolering. Ur ett vårdvetenskapligt perspektiv kan detta förstås genom Katie Erikssons caritativa vårdteori, där vårdpersonalens empatiska bemötande och stöd blir avgörande för att minska lidande under väntetiden. För att kunna erbjuda en god vård behövs mer kunskap och strategier för att minska social isolering, samt vidareutveckla stödinsatser baserat på patienternas behov.

Background: Kidney transplantation is the most common organ transplantation in Sweden, with long waiting times due to high demand. Swedish law permits organ donation from both living and deceased donors.

The nurse plays a central role during the waiting period, and individualized care can promote patients' health and well-being.

Aim: The aim of the literature review was to describe patients' experiences of waiting for a kidney transplantation.

Method: A literature review was conducted based on ten qualitative original articles. Data collection was carried out in the databases Cinahl Complete and PubMed. A total of ten qualitative studies were analyzed. The data analysis followed a structured process where the articles were reviewed, compared, and themed to identify and compile patterns and central themes.

Results: Waiting for a kidney transplant is a stressful and uncertain process that affects patients' psychological, social, and existential well-being. This literature review, based on ten qualitative studies, identifies four main themes: Psychological stress of waiting for a kidney, Support from healthcare professionals and family, Ways of managing daily life during the waiting period, Receiving a kidney from living versus deceased donors.

Conclusion: This literature review shows that waiting for a kidney transplant is a mentally and socially demanding process that affects patients' well-being. Patients describe feelings of anxiety, loss of control, and social isolation. From a nursing science perspective, can this be understood through Katie Eriksson's caritative care theory, where the empathetic approach and support of healthcare professionals are crucial. To provide quality care, more knowledge and strategies are needed to reduce social isolation and further develop support measures based on patients' needs.