I dag möts vi allt oftare av nyheter om barn och ungdomar som involveras i grov kriminalitet. Grova brott begås av unga personer, och det är tyvärr inte ovanligt i dagens Sverige med barn som mördar andra barn. Ofta är dessa personer kopplade till de så kallade utsatta områdena. Tidigare forskning visar att unga män i socioekonomiskt utsatta områden löper en högre risk att involveras i brottslighet, och att faktorer som ekonomi, framtidstro och klassbakgrund spelar en central roll i denna utveckling. Järva klassificeras av Polisen (2024) som ett särskilt utsatt område. Med utgångspunkt i denna aktuella samhällsutmaning undersöker denna studie perspektiv och erfarenheter hos personer som är verksamma i civilsamhällesorganisationer i Järva, vars arbete riktar sig mot ungdomar i området. Syftet är att undersöka vad dessa anser är faktorer som bidrar till att ungdomar involveras i kriminalitet och vad de anser behöver stärkas i det förebyggande arbete. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats, data samlades genom semistrukturerade intervjuer och analyserades genom tematisk analys. Resultaten visar de intervjuades uppfattning om hur ungdomskriminaliteten i Järva påverkas av flera faktorer, bristen på positiva förebilder och normaliseringen av kriminalitet i vardagen är exempel. När det kommer till det förebyggande arbetet betonades vikten av stöd till föräldrar, tidiga insatser, och lokalt ungdomsengagemang. Genom att använda Kriminalitet som livsstil som teoretisk utgångspunkt identifierades mönster i analysen som belyste förebilders centrala roll. Vidare diskuteras ämnets komplexitet, implikation på socialt arbete och förslag till vidare forskning.

Today, we are increasingly confronted with news about children and youth becoming involved in serious criminal activities. Severe crimes are committed by young individuals, and unfortunately, it is not uncommon in today's Sweden for children to murder other children. These individuals are often linked to the so called vulnerable areas. Previous research indicates that young men in socioeconomically disadvantaged areas are at a higher risk of becoming involved in criminal activities, with factors such as economic status, future prospects, and social class playing a central role in this development. Järva is classified by the Swedish Police (2024) as a particularly vulnerable area. Against this backdrop, this study examines the perspectives and experiences of individuals working in civil society organizations in Järva, whose efforts are directed toward youth in the area. The purpose is to explore their views on the factors contributing to youth involvement in criminality and what they believe needs to be strengthened in preventive work. The study adopts a qualitative research approach, collecting data through semistructured interviews and analyzing it using thematic analysis. The results reflect the interviewees perceptions of how juvenile delinquency in Järva is influenced by various factors, such as the lack of positive role models and the normalization of criminal behavior in everyday life. Regarding preventive efforts, the importance of parental support, early interventions, and local youth engagement is emphasized. Using the theory of Kriminalitet som livsstil (The Criminal Lifestyle) as a theoretical framework, patterns emerged in the analysis that highlighted the crucial role of role models. Furthermore, the complexity of the topic, implications for social work, and suggestions for future research are discussed.