Våld i äldres nära relationer är ett stort och allvarligt folkhälsoproblem som ökar i samband med att livslängden ökar. Äldre kan utsättas för våld i nära relationer och våldet kan påverka äldres hälsa och livskvalitet på ett allvarligt sätt. Våld i äldres nära relationer är ett forskningsområde som är fortfarande begränsat och det saknas kunskaper om det. Syftet med den här studien är att undersöka hur biståndshandläggare inom äldreomsorgen arbetar med våld i äldres nära relationer. Studiens resultat är baserad på semistrukturerade intervjuer med sju biståndshandläggare som arbetar inom äldreomsorgen. Intervjuerna genomfördes genom en kvalitativ forskningsmetod.  

Studien har använt sig av teoretiska begrepp om handlingsutrymme och gräsrotsbyråkrat för att skapa en förståelse för studiens resultat. Studiens resultat visar att våld mot äldre är underrapporterat och att äldre som utsätts för våld i nära relationer inte är prioriterade. Att äldre normaliserar våldet, accepterar det och att de har svårt att tala om det. Resultaten visar att inte alla arbetsplatser har tydliga rutiner och riktlinjer som visar hur biståndshandläggare ska gå tillväga vid misstanke om eller pågående våld. Samtliga informanter i studien belyser behovet av kompetensutveckling och att få utveckla sina kunskaper inom våld i nära relationer för att öka säkerheten i arbetet med våld i äldres nära relationer. Studien visar även att biståndshandläggares handlingsutrymme påverkas i stort sätt av organisatoriska förutsättningar. Studiens informanter belyser vikten av en betydelsefull samverkan mellan professionella och myndigheter och att samverkan behöver förtydligas och prioriteras för att äldre ska få rätt stöd och skydd. 

Domestic violence within elderly’s’ relationships is a prominent social issue that is increasing due to longer life expectancies. The elderly can be victims of domestic violence, which in turn seriously affects their health and quality of life. Domestic violence within the elderly population is a topic of research that is still limited, and there is still much to be learned about it. The purpose of this study is to investigate how welfare case managers within elderly care work with elderly victims of domestic violence. The study’s results are based on semi-structured interviews with seven welfare case managers working within elderly care. The interviews were conducted and analyzed through a qualitative research method.

Throughout the study we have used the theoretical terms “acting space” and “grassroots bureaucrat” to interpret the results. The results show that domestic violence within the elderly population is underreported and that the victims are not prioritized. Further that the elderly normalize the violence they have experienced, accept it, and have difficulty discussing it. The results show that not all workplaces have clear structures and routines for how case workers should work with cases where they suspect or know that violence is ongoing. The participants in the study convey the need for further education and development to increase security within their work with elderly victims of domestic violence. The study also shows that case workers’ “acting space” is very much affected by the organizational conditions of their workplace. The study’s participants show the importance of a meaningful collaboration between professionals and authorities, and that the collaboration needs to be more clearly defined and prioritized so that the elderly can receive the appropriate care and protection.