Bakgrund: Hjärtsvikt är ett vanligt tillstånd med ett ofta långsamt och smygande förlopp, vilket är förknippat med hög mortalitet som drabbar cirka 64 millioner människor världen över, 1–2 % av den vuxna befolkningen i utvecklande länder och ungefär 250 000 svenskar. Sjukdomen orsakar trötthet och andfåddhet som leder till utmaningar vid genomförandet av egenvård. Det är sjuksköterskans ansvar att ge en personcentrerad vård till patienter med hjärtsvikt och verka för delaktighet genom att lyssna på patientens erfarenheter och anpassa vården utifrån varje individs unika behov.

Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av egenvård vid hjärtsvikt.

Metod: En litteraturöversikt genomfördes där kvalitativa vetenskapliga artiklar granskades. Totaltanvändes 10 vetenskapliga artiklar i resultatdelen, sökningarna gjorde i CINAHL och PubMed. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analys.

Resultat: Tre huvudtema identifierades. Huvudteman kunskap och motivation illustrerar patienters bristande kunskap och hur det påverkar motivation i deras egenvård. Huvudteman olika utmaningar som påverkar egenvården, belyser hur de fysiska, emotionella och sociala utmaningar påverkar patienternas förmåga att genomföra effektiva egenvårdsåtgärder. Huvudteman Stöd vid egenvård belyser patienters behov av stöd från närstående och vårdpersonal, samt brister i kommunikationen som påverkar deras egenvård.

Slutsats: Egenvården vid hjärtsvikt påverkas av olika faktorer, bland annat bristande kunskap, emotionella och fysiska begränsningar samt den ekonomiska situationen. Stöd från vårdpersonal och närstående framstår dock som viktiga för att hantera egenvården och sjukdomen. Patienter som får adekvat stöd och information från vårdpersonal tenderar att hantera sin egenvård bättre. Genom en fördjupad förståelse förde utmaningar som patienter med hjärtsvikt möter kan sjuksköterskor arbeta mer personcentrerat och därigenom stärka patientens förmåga att hantera sin egenvård.

Background: Heart failure is a common condition with a typically slow and insidious progression, associated with high mortality, affecting approximately 64 million people worldwide, 1–2% of the adult population in developing countries, and around 250,000 people in Sweden. The disease causes fatigue and breathlessness, leading to challenges in performing self-care. It is the nurse's responsibility to provide person-centered care to patients with heart failure, promoting participation by listening to patients' experiences and tailoring care to each individual's unique needs.

Aim: The purpose was to describe patients' experiences of self-care in heart failure.

Method: A literature review was conducted where qualitative scientific articles were reviewed. A total of 10 scientific articles were used in the results section, the searches were done in CINAHL and PubMed. The articles were analyzed according to Friberg's analysis.

Results: Three main themes were identified. The theme Knowledge and Motivation highlights patients' lack of knowledge and how it impacts their motivation for self-care. The theme Various challenges that affect self-care, emphasizes how physical, emotional, and social challenges affect patients' ability to carry out effective self-care measures. Finally, the theme Support in Self-Care underscores patients' need for support from relatives and healthcare professionals, as well as communication gaps that influence their self-care.

Conclusion: Self-care in heart failure is influenced by various factors, including a lack of knowledge, emotional and physical limitations, as well as economic circumstances. However, support from healthcare professionals and family members emerges as crucial for managing both self-care and the disease. Patients who receive adequate support and information from healthcare providers tend to manage their self-care more effectively. By gaining a deeper understanding of self-care, nurses can adopt a more person-centered approach to empower these patients to carry out self-care practices.