I Sverige är fler än 2,6 miljoner människor över 60 år enligt Statistiska centralbyrån (SCB, 2022), och ensamhet bland äldre är en fråga som fått uppmärksamhet ända till regeringsnivå. År 2023 avsatte regeringen 50 miljoner kronor för att bekämpa ofrivillig ensamhet bland äldre, vilket är i linje med FN:s Agenda 2030 som strävar efter att främja hälsa och välbefinnande bland alla åldrar.

Forskning visar att ensamhet och social isolering bland äldre har allvarliga konsekvenser för de äldres hälsa. Min studie om äldres ensamhet syftar till att undersöka hur äldre upplever ensamhet, hur de hanterar detta och vilket stöd de får. Genom intervjuer med sju äldre personer mellan 65 och 91 år boende på vård och omsorgsboende och ordinärt boende belyser studien hur de äldres dagliga liv och sociala nätverk ser ut. Intervjuerna fokuserar på deltagarnas erfarenheter och upplevelser av sociala relationer, hantering av fysiska och psykiska förändringar samt copingstrategier mot ensamhetskänslor.

Studiens resultat visar att många äldre finner glädje i små vardagliga nöjen som familjebesök, sport eller läsning. Trots att det sociala nätverket minskat över tid, förblir familj och vänner centrala i de äldres liv. Det visar sig också att för en del äldre börjar ensamhet träda fram och upplevs främst efter pensionering och förlust av närstående, men också efter förlust av fysisk hälsa. Emellertid använder många äldre i studien olika strategier som exempelvis sociala aktiviteter eller tekniska verktyg för att kunna hantera ensamhetskänslor som kan uppstå.

Analysdelen uppvisar att många äldre på grund av nedsatt fysisk hälsa upplever en betydande begränsning i sin vardag. Det framkommer också att fysisk hälsa är något de äldre värdesätter högt som en möjlighet att kunna delta i sociala aktiviteter och gemenskap. Fysiska begränsningar har visat sig leda till tillbakadragande och isolering för en del äldre. Enligt livsloppsteorin, som finns att ta del av under teorikapitlet, är tidigare livserfarenheter en möjlig faktor som kan påverka hur äldre upplever sina förändrade livsvillkor. Studien lyfter också fram teorin om biographical pain, som beskriver känslan av sorg och ånger över tidigare livshändelser som inte går att rätta till, vilket är en smärta som varken går att beskriva fysisk eller psykiskt enligt Malcolm Johnson (2013).

In Sweden, more than 2.6 million people are over the age of 60, according to Statistiska centralbyrån (SCB, 2022), and loneliness among the elderly is an issue that has attracted attention even at the government level. In 2023, the government allocated 50 million SEK to combat involuntary loneliness among the elderly, which aligns with the UN's Agenda 2030, aiming to promote health and well-being for all ages.

Research shows that loneliness and social isolation among the elderly have serious consequences for their health. My study on loneliness among the elderly aims to explore how older adults experience loneliness, how they cope with it, and what support is available to them. Through interviews with seven elderly individuals aged 65 through 91, residing in care homes and ordinary housing, the study highlights the daily lives and social networks of the elderly. The interviews focus on the participants' experiences and perceptions of social relationships, how they manage physical and mental changes, and the coping strategies they use against feelings of loneliness.

The study's results show that many elderly individuals find joy in small everyday pleasures such as family visits, sports, and reading. Despite their social networks shrinking over time, family and friends remain a central part of their lives. It also becomes apparent that, for some elderly individuals, loneliness starts to emerge primarily after retirement and following the loss of loved ones, but also following a decline in physical health. However, many of the elderly in the study use various strategies, such as social activities or technological tools, to manage the loneliness that can arise.

The analysis of the study reveals that many elderly people experience significant limitations in their daily lives due to deteriorating physical health. It also shows that physical health is highly valued by the elderly as a means to participate in social activities and community life. Physical limitations have been shown to lead to withdrawal and isolation for some elderly individuals. According to Life Course Theory, discussed in the theoretical chapter, past life experiences may be a factor influencing how the elderly perceive their changing life conditions. The study also highlights the theory of "biographical pain," which describes the feelings of sorrow and regret regarding past life events that cannot be corrected, a pain that, according to Malcolm Johnson (2013), cannot be described as either physical or psychological.