Resultaten bygger på svar från en nationellt representativ enkätundersökning bland elever i årskurs 2 i gymnasiet 2020-2021. Enkäten besvarades anonymt och besvarades av 3282 elever. Genom att samma frågor om sexuella övergrepp ställts i studier som genomförts 2004, 2009 och 2014 är det möjligt att göra en jämförelse över tid, men nya frågor om stöd och bemötande har lagts till i den aktuella studien.

Var fjärde elev (25 %) uppgav att de utsatts för ett sexuellt övergrepp någon gång under uppväxten, vilket kan jämföras med var femte elev (21 %) vid den senaste studien  år 2014.Könsskillnaderna var betydande, 36 procent av flickorna hade utsatts för något övergrepp under uppväxten jämfört med 12 procent av pojkarna.

Totalt 68 procent av utsatta flickor och 37 procent av utsatta pojkar hade berättat för någon om övergreppen, men de hade oftast anförtrott sig åt en jämnårig. Var fjärde elev (25 %) önskade att de berättat om övergreppen tidigare, medan 14 procent ångrade att de hade berättat.

Få elever hade vari i kontakt med myndigheter med anledning av övergreppen,  4,3 procent av eleverna uppgav att övergreppen anmälts till sociala myndigheter medan 7,4 procent uppgav att de anmälts till polisen. Totalt 14 procent av de utsatta eleverna uppgav att de sökt professionell hjälp med anledning av övergreppen, men en stor andel var missnöjda med den hjälp de fått. Missnöjet var särskilt stort med socialtjänst och polis.  Resultaten pekar på ett behov av förändring, insatser för sexuellt utsatta barn och unga behöver anpassas så att de ger den som söker får något meningsfullt.

Studien beskrivs i sin helhet i Svedin, C.G., Landberg, Å., & Jonsson, L. (2021). Unga, sex och internet efter #metoo. Stiftelsen Allmänna Barnhuset.