Bakgrund: Hjärtstopp är ett komplext fenomen som drabbar tusentals personer årligen i Sverige. De flesta hjärtstopp föranleds av hjärt- kärlsjukdom men oavsett bakomliggande orsak är händelsen plötslig och går inte att förbereda sig på. Då ett hjärtstopp inträffar är ett snabbt återupprättande av hjärtrytm och cirkulation livsavgörande vilket kan uppnås med hjälp av hjärt-lungräddning. Vid hjärtstopp som inträffar på sjukhus har sjuksköterskor en viktig roll i det akuta omhändertagandet men faktumet att överlevnadsprevalensen vid hjärtstopp ständigt ökar innebär även att högre krav ställs på sjuksköterskor när det kommer till utformandet av eftervården. 

Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att ha överlevt hjärtstopp. 

Metod: Begränsad litteraturöversikt utifrån tio stycken kvalitativa vetenskapliga artiklar som har analyserats i enlighet med Fribergs fyra steg. Datainsamlingen gjordes i databaserna CINAHL complete och PubMed. 

Resultat: Fyra kategorier framkom: Kroppsliga erfarenheter, Känslomässiga erfarenheter, Existentiella erfarenheter och Bristande stöd från sjukvården. 

Sammanfattning: Resultatet visade att livet hos de som överlevt hjärtstopp påverkades på flera plan, såväl kroppsligt som känslomässigt och existentiellt. Den huvudsakliga orsaken till att många hade svårt att hantera de livsomvälvande förändringar som hjärtstoppet innebar var bristande stöd från sjukvården. 

Background: Cardiac arrest is a complex phenomenon that affects thousands of people annually in Sweden. Most cardiac arrests are caused by cardiovascular disease, but regardless of the underlying cause, the event is sudden and impossible to prepare for. When a cardiac arrest occurs, a rapid restoration of heart rhythm and circulation is vital, which can be achieved with the help of cardiopulmonary resuscitation. In the case of cardiac arrest that occurs in hospitals, nurses have an important role in the acute care, but the fact that the survival prevalence in cardiac arrest is constantly increasing also means that higher demands are placed on nurses when it comes to the construction of aftercare.

Aim: The aim is to describe patients’ experiences of surviving cardiac arrest.

Method: A limited literature review based on ten qualitative scientific articles that has been analysed in accordance with Friberg’s four steps. The data collection was done in the databases CINAHL complete and PubMed.

Results: Four categories emerged: Bodily experiences, Emotional experiences, Existential experiences and Lack of support from the health care.

Summary: The results of this study showed that the lives of thos who survived cardiac arrest were affected on several levels, physically as well as emotionally and existentially. The main reason why many had difficulties in coping with this life changin event that the cardiac arrest entailed was a lack of support from the health care.