Bakgrund: Elektrokonvulsiv behandling, ECT har funnits sedan i början av 1900-talet. Och använts inom den psykiatriska vården i Sverige sedan 1950-talet. Indikationer för att behandlas med ECT är bl.a. svår djup depression med psykotiska inslag, deliriös mani samt katatoni. Behandlingsmetoden har under åren utvecklats i relation till den medicinska, etiska och omvårdnadsmässiga utvecklingen i samhället. Trots att forskning har påvisat god effekt kvarstår negativ attityd på behandlingen.

Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonalens kunskap och attityd till ECT som behandlingsmetod inom psykiatriskt vård.

Metod: En litteraturöversikt med nio kvantitativa artiklar. Datainsamligen genomfördes i tre olika databaser: PubMed, PsycINFO och CINAHL.

Resultat: Studiens resultat visar att kunskapsnivån påverkade attityden till ECT behandling. Goda kunskaper inom medicin var kopplat till en mer positiv attityd. Mest positiva attityder hade läkare och därefter sjuksköterskor inom vården. Antalet yrkesverksamma år och arbetserfarenhet påverkade attityden till ECT behandling. Personal som varit yrkesverksamma länge samt hade haft nära kontakt med patienter som fick ECT behandling hade en mer positiv attityd än med kollegor utan samma kunskap och erfarenhet visar resultatet.

Slutsats: Utbildningsnivå, yrkeskategori samt deltagande i vården påverkar attityden hos vårdpersonal. Medias negativa rapportering kan vara en bidragande faktor till en negativ syn på behandlingen trots hög evidens. För att minska negativa attityder behövs särskilda utbildningssatsningar riktade till vårdpersonal samt till samhället inom.