I den här rapporten undersöks erfarenheter hos aktörer inom civilsamhället gällande mötet med barn som har upplevt våld i nära relation och familjerättsliga processer. Genom kvalitativa intervjuer med medarbetare inom kvinnojour, anonyma stödlinjer till barn och unga samt juridisk rådgivning i anslutning till dessa, belyser studien hur rättsliga processer kring vårdnad, boende och umgänge påverkar barns vardagsliv långt utanför rättssalen. Med utgångspunkt i intervjumaterialet framhålls det att civilsamhällesorganisationer har som ambition att fylla ett tomrum som de menar uppstår avseende barns tillgång till skydd, stöd och erkännande i en fragmenterad vardag. Analysen visar att utmaningar som kännetecknar familjerättsligt arbete, med en inbyggd spänning i relationen mellan myndigheter och civilsamhällesaktörer, i vissa situationer kan skapa ojämlika förutsättningar både för barns kunskap att inkluderas och för samarbete och samverkan mellan civilsamhällets aktörer och socialtjänstens verksamheter för våldsutsatta barn.