Bakgrund: Andlighet kan definieras som ett mångdimensionellt begrepp och inom vårdvetenskapen ses människan som en helhet av kropp, själ och ande. Tidigare forskning visar på att patienterna ser den andliga dimensionen som viktig för dem och att de gärna själva vill bli tillfrågade om andliga behov av vårdpersonal. En personcentrerad vård ställer krav på att ta hänsyn till patientens kultur och livsåskådning, då man som vårdare söker diagnosticera och hjälpa patienten på bästa sätt.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskors föreställningar om andlighet och deras erfarenheter kring bemötande av patienters andlighet inom den psykiatriska vården.

Metod: Sex sjuksköterskor med minst ett års erfarenhet av arbete inom psykiatrisk

vård deltog i studien genom enskilda, semistrukturerade intervjuer. Materialet bearbetades

genom kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats.

Resultat: Tre kategorier framkom i analysarbetet: Beskrivning av andlighet som fenomen; Andlighetens påverkan på den psykiska hälsan; Bemötande av patienternas uttryck för andlighet. Kategorierna utmynnade i tio subkategorier.

Diskussion: Resultatet har diskuterats främst med Jean Watsons teori om mänsklig omsorg som reflexionsinstrument, vilken har lyft fram självkännedom och intentionalitet som viktiga faktorer i mötet med patienters andlighet. Sjuksköterskor beskriver andlighet på olika sätt, men med flertalet gemensamma faktorer och kan se andlighet som en hälsoresurs, men även som något som kan skada den psykiska hälsan om andligheten är skev. Sjuksköterskan tillgodoser i möjligaste mån praktiska önskemål från patienten gällande andlighet, men initierar inte själv samtal om andlighet och tar inte upp frågan i inskrivningssamtalet. Okunskap samt rädsla att skada patienten ligger till grund för detta. Utbildning kring andlighet och hälsa kan vägleda sjuksköterskan i mötet med patienters andlighet samt i utvecklingen av en personcentrerad vård.

Background: Spirituality can be defined as a multidimensional concept and in nursing science the human is seen as a unity of body, soul and spirit. Previous research shows that that patient in the psychiatric care considers the spiritual dimension to be of importance to them, and that they would like to be asked about spiritual needs by mental health care staff. A person-centered care demands taking into consideration the culture and view of life of the patient, when seeking to diagnose and help the patient in the best possible way.

Aim: To describe nurse’s perceptions of spirituality and their experiences of meeting patients spirituality in the mental health care.

Method: Six nurses with experience from psychiatric care for at least one year participated in the study through separate, semi structured interviews. A qualitative content analysis with an inductive approach was chosen as method for analysis.

Result: Three categories were identified in the analysis:

Description of spirituality as a phenomenon; The impact of spirituality on the mental health;

Personal treatment of the patient’s expressions for spirituality. Ten subcategories followed.

 Discussion: The result has been discussed mainly with Jean Watsons theory for human care as a reflective instrument, which emphazised self-knowledge and intentionality as important factors in meeting with patients spirituality. Nurses in the psychiatric care describes spirituality in different ways, but with many common factors, they can see spirituality as a resource of health, but also as something that can damage the mental health, if the spirituality is askew. The nurse helps the patients with practical issues considering spirituality, but does not initiate conversations about spirituality and does not bring up the question in the patient enrollment interview. Lack of knowledge and fear of hurting the patient are reasons for this. Education about spirituality and health can guide the nurse in their meeting with the patients spirituality and in the development of a person-centered care.