I dagens välfärdspluralism antar idéburna organisationer roller som gemenskapsbyggare, röstbärare och serviceleverantörer. Det socialpolitiska landskapet är under ständig förändring – något som påverkar kyrkan och dess diakonala arbete. I kyrklig diakoni ryms praktik och reflektion, teologisk och socialpolitisk. Hur gestaltas detta? Vilka verksamheter prioriteras, hur organiseras och leds det diakonala arbetet? Hur kan diakoni utvecklas som hela församlingens angelägenhet? Vad är diakonens roll jämte andra anställda och frivilliga medarbetare, i de dagliga verksamheterna och i gudstjänsten? I boken diskuteras hur diakoni med sina bibliska rötter kan förstås i dag, bland annat ur ett genusperspektiv. Mänskliga rättigheter är ett sentida inslag i det diakonala arbetet. I antologins tolv kapitel ges också historiska tillbakablickar både vad gäller välfärdspolitik och syn på fattigdom.