Artikeln undersöker konfessionskulturens betydelse för synen på uppgift, könsroller och organisering inom Diakonissanstalten och Diakonanstalten i Sverige under perioden cirka 1850–1910. Konfessionskulturen sätts i ett idéhistoriskt perspektiv och kopplas till kyrkans förändrade roll i övergången från jordbrukssamhälle till modernitet.

Studien visar att den traditionella lutherska förståelsen av hushållets ansvar för nästan, som en del av den jordiska kallelsen, inom diakonin omdefinierades till en förståelse där diakoners och diakonissors arbete ses som ett nödvändigt uttryck för evangelisk kärlek i samhället och dess institutioner. Inom diakonin sker därmed en ideologisk förskjutning från lag till evangelium. Att kvinnor gavs en yrkesmässig position utanför hemmet och att män utförde omvårdande uppgifter rättfärdigades genom denna förståelse av kristet socialt ansvar.

Både diakoniss- och diakoninstitutionerna formades av föreställningen om institutionen som ett hushåll. Denna förståelse innebar en modifiering av den lutherska hushållstanken, samtidigt som den återspeglade en strukturell kontinuitet med densamma.

Institutionerna var banbrytande aktörer i framväxten av tidiga välfärdsprofessioner – ett initiativ som bör förstås mot bakgrund av den ideologiska kontexten och begynnande moderniseringsprocesser.

Recension av antologin "Den nordiska hushållsstaten - variationer på ett tema av Luther: Auktoritet och ansvar i de tidigmoderna danska och svenska rikena".

This article examines the relationship between diaconal associations in Nordic countries during the period around World War II. It is based on materials fromthe archive of Diakonissanstalten in Stockholm, including letters to and from the director of Diakonissanstalten as well as protocols of board meetings, and periodicals from Sweden from the same time. The authors investigate the relations of Diakonissanstalten and other Swedish diaconal associations with diaconal associations in Denmark, Finland and Norway during the lead-up to, throughout and in the aftermath of the second World War, asking: To what extent were Nordic diaconal associations able to maintain their relationship during the war? Were the transnational and ideological goals of diaconia challenged by the war? The article finds that the transnational culture that characterized relations between diaconal associations prior to World War II was affected by events during the war but was restored after the end of the war.

Organiserad kristen omsorg sker alltid i ett historiskt sammanhang och den rymmer ideologiska premisser, det vill säga antaganden om dess roll och funktion i samhället. I denna artikel belyses två i tidigare forskning sparsamt uppmärksammade fenomen inom den svenska institutionsdiakonin. Det ena gäller en kontinuitet mellan institutionsdiakonin och den sociala ingenjörskonst som präglat det svenska välfärdssamhället. Det andra, gäller en teologisk förändring i kyrkans syn på socialt ansvar som sker i övergången från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Artikeln inleds med en redogörelse för institutionsdiakonins rötter i pietismen.

Många diakoner uppfattar liturgiska uppgifter som centrala och identitetsskapande. Men i kyrkohandboken saknas stöd för att de utför dessa uppgifter just för att de är diakoner. Om inte diakonatets identitet arbetas igenom, riskeras teologisk anonymitet.

I rapporten undersöks befintliga inhämtnings- och spridningsmetoder som har till syfte att tillvarata kunskap som genereras inom den diakonala verksamheten i Svenska kyrkan. Med utgångspunkt i verksamhetsstatistiken och enkät (kyrkbussen) utarbetas ett förslag till en mer ändamålsenlig nationell kunskapsinhämtning. Metoder och strukturer, för lärande, analys och spridning av sådan kunskap identifieras. 

Det tog många år innan Svenska kyrkan på nationell nivå kunde redovisa statistik om delar av församlingarnas diakonala arbete. Införandet av diakonistatistik har mött motstånd, men flera aktörer samlar också egen statistik vid sidan av den nationella verksamhetsstatistiken.