Den studie som redovisas och diskuteras i rapporten ingår i det större projektet “Civilsamhället som resurs: betydelsen av socialt kapital”. I studien undersöks hur socialt kapital ackumuleras, förvaltas och fördelas i lokala civilsamhällen i landsbygderna genom intervjuer och deltagande observationer. Intresset har varit att undersöka hur det lokala civilsamhället agerar vid faktiska händelser. Hot och utmaningar som lokalsamhällen har stått inför inkluderar exempelvis kamp för att få behålla den lokala skolan eller ersätta, kommersiellt och offentligt serviceutbud, men också händelser som stormar och flyktingmottagande. Många civilsamhällesorganisationer agerar i lokalsamhällen runtom i Sverige men vår studie visar att dessa konkreta organisationer är beroende av, och inbäddade i, vad vi kallar för det lokala civilsamhällets osynliga infrastruktur. Denna infrastruktur gör det möjligt att samordna handlingar, fördela resurser och mobilisera boende i lokalsamhället.

I rapporten diskuteras olika aspekter av denna infrastruktur som våra empiriska studier visar är viktiga. Det sociala kapital som utvecklas inom landsbygdernas lokala civilsamhällen tenderar att vara sammanlänkande, snarare än överbryggande, vilket ofta är en följd av konflikter mellan landsbygders lokalsamhällen och myndigheter, kommunorganisation och kommunpolitik, som skapar en motsättning mellan ”vi” och ”dem”, kopplat till spänningar mellan stad och land, centrum och periferi. Detta minskar det överbryggande sociala kapitalet – ett dilemma som måste lösas för att myndigheter skall kunna samverka med lokala civilsamhällen i landsbygderna i händelse av kris och krig. Hur detta dilemma skall lösas är långtifrån givet men denna studie pekar på två ansatser som är viktiga för att åstadkomma samverkan. För det första, om de som lever på och identifierar sig med en plats får verka för just den platsen i händelse av kris kan deras gemensamma resurser tas i bruk. För det andra, myndigheter och offentliga organisationer kan inte kommendera fram resurser och gemensamt handlande, utan det måste ske i öppenhet och med respekt för dem som lever och verkar i landsbygdernas lokalsamhällen.

Civil Society and Collaboration with the State and the Market is a comprehensive textbook designed for university students where the dynamic interplay between civil society, business and government is explored. It delves into the intricacies of cross-sector collaboration—a growing global trend where diverse societal actors unite to tackle shared challenges, such as environmental issues and natural disasters. 

This book examines how, why, and when civil society engages with other sectors, offering insights into key concepts, trends, drivers, forms, benefits, and challenges of cross-sector collaboration. With contributions from international researchers, it provides a rich tapestry of examples from various sectors, regions, and countries, illustrating the diversity of collaborative approaches. 

Students will gain valuable perspectives on how civil society can fulfill its missions, influence policies, co-produce solutions, and leverage resources through effective partnerships. The different chapters present both case studies and pose thought-provoking questions for further discussion, fostering learning and innovation. Thus, for students from various disciplines this textbook is an essential resource for understanding the power of collaboration in addressing today’s complex societal issues.

”Civilsamhälleskartan” är ett projekt som drivs vid Centrum för civilsamhällesforskning (CCF), Marie Cederschiöld högskola, i samverkan med Nätverket – Idéburen sektor Skåne (Nätverket). Inom projektet kartläggs det svenska civilsamhället på lokal och regional nivå med hjälp av kvantitativa data som samlas in och sammanställs via en metod som har arbetats fram inom projektet. I denna rapport används metoden för att studera civilsamhällets organisationslandskap i Region Värmland och sätta in insamlade data i relevant teoretisk och empirisk kontext. Kartläggningen visar på omfattningen av civilsamhällets organisationer och verksamheter i Region Värmland utifrån ett antal olika variabler. Syftet med kartläggningen är att öka kunskapen om civilsamhällets struktur och utbredning i Värmland, både på en övergripande länsnivå och nedbrutet på kommunal nivå. Kartläggningen inkluderar information om antalet idéburna organisationer av olika typer, hur många som är anställda inom denna typ av organisationer, organisationernas omsättning, och så vidare.

Våra studier visar på ett omfattande organisationsliv med civilsamhälles-organisationer som är aktiva inom de allra flesta verksamhetsområden och med ett inte oansenligt antal anställda. Lägger man till det ideella arbete som utförs så utgör detta en stor resurs för samhället. En aspekt som lyfts i rapporten har att göra med föreningstätheten, alltså hur många civilsamhällesorganisationer som finns per capita. Studierna av föreningstäthet visar på ett geografiskt mönster där föreningstätheten är lägre närmare regionens centralort och högre ju mer perifer den lokala kontexten är i förhållande till regionens politiskt-administrativa centrum, vilket kan ha att göra med relationen mellan stad och land och civilsamhällets roller i olika lokalsamhällen. Rapporten utgör underlag för samtal om idéburen-offentlig samverkan och för att förstå sektorns potential och utmaningar. För att underlätta dessa samtal rymmer kartläggningen introducerande texter om civilsamhället – om själva begreppet likväl som civilsamhällets framväxt, utbredning och roller. Genom detta ökas förståelsen för den idéburna sektorn i Värmland, deras verksamheter, betydelser och potentialer och därmed förbättras förutsättningarna för att utveckla samverkan mellan den idéburna och den offentliga sektorn.

”Civilsamhälleskartan” är ett projekt som drivs vid Centrum för civilsamhällesforskning (CCF), Marie Cederschiöld högskola, i samverkan med Nätverket – Idéburen sektor Skåne (Nätverket). Inom projektet kartläggs det svenska civilsamhället på lokal och regional nivå med hjälp av kvantitativa data som samlas in och sammanställs via en metod som har arbetats fram inom projektet. I denna rapport används metoden för att studera civilsamhällets organisationslandskap i Region Uppsala och sätta in insamlade data i relevant teoretisk och empirisk kontext. Kartläggningen visar på omfattningen av civilsamhällets organisationer och verksamheter i Region Uppsala utifrån ett antal olika variabler och visar även på skillnader och likheter i jämförelse med landet i stort.

Det finns en stor mängd organisationer i regionen, de bedriver många typer av verksamheter och ett antal tusen individer är anställda inom civilsamhällets organisationer. Till den mängd individer som är anställda inom civilsamhället kommer det stora antal ideella arbetstimmar som utförs varje år, vilket utgör en betydande resurs i Uppsala län, precis som i andra delar av landet. När omsättningen i den idéburna sektorn granskas blir det tydligt att den idéburna sektorn levererar stora samhällsvärden inom en bredd av olika verksamhetsområden till en mycket liten ekonomisk kostnad.

Kartläggningen visar också att det inom nästan samtliga verksamhetsområden förekommer verksamheter som har valt en juridisk organisationsform som faller inom idéburen verksamhet. För offentliga aktörer kan civilsamhället vara en viktig samverkanspart för att ta sig an de utmaningar som dagens och framtidens samhälle står inför. Det är vanligt att region/kommun har ett gott grepp om det regionala/lokala näringslivet, med planer för hur det kan stöttas, men det är mindre vanligt med samma aktivitets- och kunskapsnivå när det gäller civilsamhället. Om alla delar av samhället ska kunna kliva in och arbeta gemensamt för att hantera våra samhällsutmaningar behövs tydligare strategier också i relation till civilsamhället och de idéburna organisationerna och strukturer för långsiktig samverkan.

This book explores how, why, and when civil society collaborates with different actors in society as well as how such collaboration can be improved. To set the scene, this introductory chapter highlights the main ideas and concepts of the book, including the rationale for civil society to collaborate as well as the rationale for key and supporting actors, such as other nonprofit organizations, public institutions, and private businesses, that are involved when civil society collaborates. The chapter also describes different types of collaborations that civil society may engage in. Finally, it provides an overview of the chapters, themes, and insights that this book offers.

This concluding chapter provides an overview of the trends, tools, and conditions that foster collaboration, along with guidance for initiating and enhancing cross-sectoral collaboration. The objective is to arm students, policymakers, and practitioners with crucial insights that can stimulate learning and innovation. Key trends in cross-sectoral collaboration are highlighted, including its escalating importance, diversity, complexity, and the evolving viewpoints on such collaborations. Conditions that are conducive to collaboration are also discussed. These encompass prerequisites like institutional frameworks, community orientation, capacity and resources, and the nature of the partnership. Additionally, the conditions of alignment, trust, and commitment are emphasized. The chapter then presents an extensive set of recommendations for kick-starting and augmenting cross-sectoral collaboration. These recommendations advocate for a meticulous analysis of the collaboration, structuring the collaboration effectively, and being mindful of potential risks. The chapter concludes by summarizing key takeaways and providing discussion prompts to stimulate further thought and conversation.

I rapporten Folkbildning i landsbygder undersöks folkbildningens betydelse för människor och lokalsamhällen i tre utvalda svenska landsbygder. Vilka betydelser har studieförbund och folkhögskolor som mötesplatser och lokala offentligheter? Som infrastrukturer för lokalt samhällsengagemang? För lokal kompetensutveckling? Eller för det lokala kulturutbudet?

Rapportens avslutande analys handlar om de avvägningar som studieförbundens och folkhögskolornas anställda gör mellan de ideal och riktlinjer som styr folkbildningen, och de behov som präglar det lokalsamhälle som de är verksamma i.

Civil society and the landscape the organizations inhabiting this societal sphere make up is multifaceted and built around particularism and the myriad of interests that individuals organize themselves around. This is also what we find when specifying our interest and focus on civil society in rural areas, which has not been the focus of too many previous studies since much existing civil society research has focused on urban areas and civil society organizations working in, or in the vicinity of, metropolitan and urban areas (cf. Cras, von Essen & Åberg, 2022). In many rural areas, civil society organizations fill many important functions for the local community. Furthermore however, our studies show that in small local rural communities where there is a vibrant civil society, this is contingent on particular civil society organizations, who often have a long tradition in the area, providing a kind of infrastructure for civil society and for new organizations to form. This provision of infrastructure often takes place behind the scenes and such organizations become an invisible glue and an invisible resource that is of great importance for maintaining and developing a strong local civil society (Cras, et al., forthcoming). Furthermore, it seems as if this kind of supporting infrastructure, by providing resources and establishing networks which assist entrepreneurs within local civil societies, is particularly important and salient in rural areas. In this paper, we wish to explore this, often unseen, function of established organizations and of networks of friends and family, which become important nodes for building and maintaining a vibrant local civil society. By studying this in the setting of small rural communities and including personal networks that are often important especially in smaller communities (cf. Wuthnow, 2013) we also approach the borderland between the two societal spheres of civil society and the private sphere of the family, which is much less studied than the borderlands between civil society and the state or between civil society and the market (Åberg & Rodin, 2017; Ginsborg, 2013). Hence, the question we ask is: in what ways do civil society organizations and networks provide an infrastructure for civic engagement in local rural communities? Empirically, we base our paper on 46 semi-structured interviews with people active in various civil society organizations in five small rural communities in Sweden. In addition to the interview material, we have made observations of meetings and organizational activities in these communities and we also have access to quantitative data describing the communities we study. Theoretically, we primarily draw on social capital (Lin, 2001; Putnam, 1992, 2000) and resource mobilization theory (McCarthy & Zald, 1977) to make sense of and interpret the empirical findings in relation to the question posed.