Den studie som redovisas och diskuteras i rapporten ingår i det större projektet “Civilsamhället som resurs: betydelsen av socialt kapital”. I studien undersöks hur socialt kapital ackumuleras, förvaltas och fördelas i lokala civilsamhällen i landsbygderna genom intervjuer och deltagande observationer. Intresset har varit att undersöka hur det lokala civilsamhället agerar vid faktiska händelser. Hot och utmaningar som lokalsamhällen har stått inför inkluderar exempelvis kamp för att få behålla den lokala skolan eller ersätta, kommersiellt och offentligt serviceutbud, men också händelser som stormar och flyktingmottagande. Många civilsamhällesorganisationer agerar i lokalsamhällen runtom i Sverige men vår studie visar att dessa konkreta organisationer är beroende av, och inbäddade i, vad vi kallar för det lokala civilsamhällets osynliga infrastruktur. Denna infrastruktur gör det möjligt att samordna handlingar, fördela resurser och mobilisera boende i lokalsamhället.

I rapporten diskuteras olika aspekter av denna infrastruktur som våra empiriska studier visar är viktiga. Det sociala kapital som utvecklas inom landsbygdernas lokala civilsamhällen tenderar att vara sammanlänkande, snarare än överbryggande, vilket ofta är en följd av konflikter mellan landsbygders lokalsamhällen och myndigheter, kommunorganisation och kommunpolitik, som skapar en motsättning mellan ”vi” och ”dem”, kopplat till spänningar mellan stad och land, centrum och periferi. Detta minskar det överbryggande sociala kapitalet – ett dilemma som måste lösas för att myndigheter skall kunna samverka med lokala civilsamhällen i landsbygderna i händelse av kris och krig. Hur detta dilemma skall lösas är långtifrån givet men denna studie pekar på två ansatser som är viktiga för att åstadkomma samverkan. För det första, om de som lever på och identifierar sig med en plats får verka för just den platsen i händelse av kris kan deras gemensamma resurser tas i bruk. För det andra, myndigheter och offentliga organisationer kan inte kommendera fram resurser och gemensamt handlande, utan det måste ske i öppenhet och med respekt för dem som lever och verkar i landsbygdernas lokalsamhällen.

De senaste årtiondena har det civila samhällets betydelse kommit att betonas alltmer, vid sidan av staten och näringslivet. Det gäller såväl vid akuta kriser som för exempelvis välfärdsfrågor.

Civilsamhällesvetenskap är en introduktion till det svenska civilsamhället såsom det ser ut i dag – liksom till den forskning som bedrivs på området vid svenska lärosäten. Boken presenterar ämnet genom tre teman som utforskar civilsamhället ur olika perspektiv – både historiskt och i nutid.

Det första temat handlar om vad det svenska civilsamhället är. Här beskrivs olika sätt att förstå begreppet civilsamhälle och liknande termer samt de teorier som används för att förklara dem. Det andra temat tar upp vad som görs i det civila samhället. Här beskrivs aktiviteter inom området, inklusive religion, filantropi och krisberedskap. Det tredje temat handlar om betydelsen av det civila samhället och hur olika företeelser i civilsamhället kan tolkas och sorteras.

Boken är relevant för utbildning inom civilsamhällesvetenskap, socialt arbete, statsvetenskap och sociologi, men också för kurser inom och för offentlig förvaltning, biståndsorganisationer, föreningsliv och verksamheter inom civilsamhället.

Sedan 1992 har forskare Centrum för civilsamhällesforskning vid Marie Cederschiöld högskola genomfört befolkningsundersökningar för att följa utvecklingen av ideellt arbete och andra former av medborgerligt engagemang. Denna rapport presenterar resultaten från den sjunde undersökningen som genomfördes 2024 vilken är central del av vår forskning om det svenska civilsamhället. Resultaten erbjuder en unik inblick i civilsamhällets mest värdefulla resurs – de ideella krafterna.

Denna andra delrapport från den sjunde undersökningen fokuserar på informella insatser, ekonomiskt givande och politiskt deltagande. Vi belyser också de värderingar som är av betydelse för att förstå varför människor engagerar sig samt hur stor tilltro de har till sin förmåga att påverka politiskt.

Det ideella engagemanget är idrottsrörelsens viktigaste tillgång. Utan ideella tränare, funktionärer eller kaffeförsäljare, ingen folkrörelse. Svensk idrott skulle intefungera utan de hundratusentals personer som mot ingen, eller blygsam, ersättningreser sig och säger: ”Jag ställer upp!”

Hur mår det ideella engagemanget i dag? Hur har det utvecklats över tid? Hur serframtiden ut – vilka möjligheter har idrotten att behålla sin kanske enda egentligaresurs?

På regeringens uppdrag har Centrum för idrottsforskning (CIF) låtit forskare ochexperter bidra med kunskap och perspektiv i dessa frågor. Resultatet blev sju spännande bidrag, vilka presenteras i denna antologi. Texterna fördjupar sig i blandannat föräldrarnas viktiga roll, engagemanget hos dagens ungdomar samt hursamhällsförändringarna påverkar möjligheten och viljan att ställa upp. Antologininleds med en sammanfattande analys och slutsatser.

CIF har sedan 2009 regeringens uppdrag att genomföra en regelbunden och långsiktig uppföljning av statens stöd till idrotten. Den här rapporten är en del av 2024års uppdrag. Huvudrapporten Statens stöd till idrotten – uppföljning 2024 finnsatt hämta på vår webbplats, liksom samtliga tidigare analyser.

Det ideella engagemanget är idrottsrörelsens viktigaste tillgång. Utan ideella tränare, funktionärer eller kaffeförsäljare, ingen folkrörelse. Svensk idrott skulle intefungera utan de hundratusentals personer som mot ingen, eller blygsam, ersättningreser sig och säger: ”Jag ställer upp!”

Hur mår det ideella engagemanget i dag? Hur har det utvecklats över tid? Hur serframtiden ut – vilka möjligheter har idrotten att behålla sin kanske enda egentligaresurs?

På regeringens uppdrag har Centrum för idrottsforskning (CIF) låtit forskare ochexperter bidra med kunskap och perspektiv i dessa frågor. Resultatet blev sju spännande bidrag, vilka presenteras i denna antologi. Texterna fördjupar sig i blandannat föräldrarnas viktiga roll, engagemanget hos dagens ungdomar samt hursamhällsförändringarna påverkar möjligheten och viljan att ställa upp. Antologininleds med en sammanfattande analys och slutsatser.

CIF har sedan 2009 regeringens uppdrag att genomföra en regelbunden och långsiktig uppföljning av statens stöd till idrotten. Den här rapporten är en del av 2024års uppdrag. Huvudrapporten Statens stöd till idrotten – uppföljning 2024 finnsatt hämta på vår webbplats, liksom samtliga tidigare analyser.

Sedan 1992 har forskare Centrum för civilsamhällesforskning vid Marie Cederschiöld högskola genomfört befolkningsundersökningar för att följa utvecklingen av ideellt arbete och andra former av engagemang. Denna rapport presenterar resultaten från den sjunde undersökningen som genomfördes 2024 vilken är central del av vår forskning om det svenska civilsamhället. Resultaten erbjuder en unik inblick i civilsamhällets mest värdefulla resurs – de ideella krafterna.

Denna första delrapport från den sjunde undersökningen fokuserar på ideellt arbete. Här analyseras omfattningen av och förändringarna i ideellt arbete sedan tidigt 1990-tal och undersöker faktorer som kan förklara varför medborgare engagerar sig ideellt. Rapporten belyser även skillnader i hur ideellt arbete utövas i städer jämfört med på landsbygden.

Denna rapport utgör en forskningsöversikt över litteratur som undersökt förutsättningar, möjligheter och utmaningar för hållbart boende i form av bygg- och bogemenskaper. Byggemenskaper är kollektiva projekt där deltagare aktivt bidrar till att skapa sitt framtida boende, med varierande grad av privat och gemensamt utrymme. Bogemenskaper är kollektiva boendeformer med varierande grad av gemenskap, deltagande och styrning. De kan inkludera gemensamma ytor, aktiviteter och tjänster, och de har ofta sociala mål som miljö, integration och hållbarhet.

I dag är bygg- och bogemenskaper relativt marginella fenomen på den svenska bostadsmarknaden. Men de skulle kunna vara en del i ett svar på några av våra största samhällsutmaningar. En sådan utmaning är den åldrande befolkningen och de sociala och ekonomiska följder den kommer att få för Sveriges kommuner och regioner. Bogemenskaper har visat sig kunna erbjuda en slags medelväg mellan individuellt boende och institutionsboende som kan bryta social isolering, erbjuda ömsesidigt stöd och skapa en känsla av sammanhang särskilt för äldre.

En stor ödesfråga kopplat till byggande och boende är klimatkrisen. Bogemenskaper har också visat sig kunna minska de boendes miljö- och klimatavtryck genom att resurser och utrymmen delas. Byggemenskaper har dessutom visat sig vara ett sätt för miljömedvetna personer att försöka bygga mindre miljöbelastande bostäder åt sig själva genom innovativt användande av ny teknik. Både bygg- och bogemenskaper kan organisera och tillvarata engagemang i miljö- och klimatfrågor, och dessutom kan de i bästa fall verka som ”skolor i miljötänkande” och som skyltfönster för miljö- och klimatsmarta boendeformer.

Syftet med denna rapport är att sammanställa existerande kunskap om bygg- och bogemenskaper för att skapa en mer sammanhållen bild av potential och begränsningar för dem i relation till dessa utmaningar. Rapporten försöker besvara följande frågor:

Vad kännetecknar bygg-och bogemenskaper?Vilka samhällsvisioner knyts till bygg- och bogemenskaper?Vad kännetecknar de som deltar i bygg- och bogemenskaper?Vilka typer av hinder stöter bygg- och bogemenskaper på?Rapportens resultat visar att det finns många argument för att det ligger i samhällets intresse att verka för fler bygg- och bogemenskaper. Det som framför allt talar emot bygg- och bogemenskaper är att de huvudsakligen verkar attrahera en begränsad del av befolkningen. De som deltar i bygg- och bogemenskaper är vanligtvis socialt engagerade, ofta mer högutbildade och något äldre än allmänheten, och de är mindre heterogena än samhället i övrigt vad gäller etnisk och kulturell bakgrund. Den stora utmaningen för politiska ambitioner om att öka antalet bygg- och bogemenskaper är därför att finna sätt att göra dem tillgängliga och attraktiva för fler och bredare grupper i samhället. Därutöver stöter byggemenskaper ofta på hinder vad gäller till exempel finansiering, byggnormer som är dåligt anpassade, och krångliga beslutsprocesser.

I rapporten Folkbildning i landsbygder undersöks folkbildningens betydelse för människor och lokalsamhällen i tre utvalda svenska landsbygder. Vilka betydelser har studieförbund och folkhögskolor som mötesplatser och lokala offentligheter? Som infrastrukturer för lokalt samhällsengagemang? För lokal kompetensutveckling? Eller för det lokala kulturutbudet?

Rapportens avslutande analys handlar om de avvägningar som studieförbundens och folkhögskolornas anställda gör mellan de ideal och riktlinjer som styr folkbildningen, och de behov som präglar det lokalsamhälle som de är verksamma i.