Denna rapports syfte har varit att genomföra en litteraturöversikt av internationell forskning och policy-relaterade dokument som behandlar frågor relaterade till att värdera frivilligt arbete i ekonomiska termer. Utifrån ett antal forskningsfrågor sammanställdes och analyserades de empiriska resultaten i relation till exempel till de definitioner, metoder och resultat som presenterades i materialet. För- och nackdelar med olika metoder samt med att värdera icke-monetära värden har också diskuteras. De empiriska resultaten analyserades sedan i ett andra steg med hjälp av ett ramverk om hur värden skapas, befästs och kommuniceras i allmänhet och mer specifikt utifrån frågan om vilken idealtypisk relation som bäst kan beskriva eventuella samband mellan olika metoder för att värdera det frivilliga arbetet och det frivilliga arbetet i sig.

En sammanfattning av de empiriska resultaten visar för det första att det finns ett antal förespråkare och argument till varför frivilligt arbete bör värderas i ekonomiska termer. Ett par av argumenten är exempelvis att synliggöra och uppmärksamma det frivilliga arbetet samt att identifiera dess bidrag till samhällsekonomin. Följaktligen har forskare och policyprofessionella ägnat tid och resurser åt att utveckla olika metoder och tillvägagångssätt för att genomföra denna typ av värderingar. Tre övergripande metoder lyfts fram som konkurrerande alternativ, inklusive frivilligarbetaren som ersättare, som tidsdonator och som samhällsnyttig. En integrerad del av presentationen av de olika metoderna verkar vara att identifiera specifika eller allmänna utmaningar med en viss eller alla försök till att värdera det frivilliga arbetet. Några exempel på dessa utmaningar är risken med att överskatta värdet på det frivilliga arbetet eller problematiken med att beräkna och fastställa ett generellt och applicerbart marknadsvärde på det arbetet som utförs av frivilliga.

I den analytiska delen av rapporten framkommer det att de flesta artiklarna och rapporterna härbärgerar fler än en definition av det frivilliga arbetet och fler än en metod för att värdera det frivilliga arbetet. Vidare visar analysen att det finns stora likheter samt till och med överlapp mellan de olika metoderna i form av likartade utgångspunkter och tillvägagångssätt för att värdera det frivilliga arbetet. Utifrån dessa analytiska resultat argumenterar denna rapport för att relationen mellan de tre metoderna som förordas och det frivilliga arbetet i hög grad präglas av en omvänd relation. Det vill säga att de tre övergripande metoderna i första hand verkar ha utvecklats i relation till tidigare versioner av metoderna och konkurrerande metoder snarare än till det frivilliga arbetet i sig och dess egenskaper.

Tolkningen att de metoder som figurerar för att ekonomiskt värdera frivilligt arbete i första hand präglas av en omvändrelation kan förklaras på två kompletterande vis. Den första förklaringen är att de som arbetar med att utveckla metoder kopierar och översätter värderingsmekanismer från andra fält. Den andra är att aktörer inom området strävar efter att framstå som innovativa och originella. Båda förklaringarna lyfter fram hur fler studier behövs för att studera och analysera detta fält som exempelvis en teater eller ett skådespel, med tillhörande praktiker, mekanismer och teknologier, som alla är mer eller mindre oberoende av eller till och med särkopplat från det frivilliga arbetet i sig.

Ett antal mer praktiknära förslag till framtida forskning och utredningsarbete kan också identifieras. Ett förslag skulle vara att genomföra ytterligare översikter av metoder och resultat för att värdera objekt som saknar antingen värderings-, kalkyler- eller jämförbara egenskaper eller en marknad där objektets värde kan bestämmas i ett utbyte mellan olika aktörer. Med största sannolikhet finns det områden och fält där denna typ av metoder har utvecklats och prövats i en högre utsträckning än de som återfinns inom området för frivilligt 4 arbete. Ett annat förslag är att applicera de tre metoderna, inklusive de olika tillvägagångssätten som förordas, på data och forskning från Sverige. Vilken andel av det svenska BNP skulle det frivilliga arbetet kunna utgöra? Vilken avkastning ger investeringar i det frivilliga arbetet i Sverige? Vad är en rimlig timpeng för det frivilliga arbetet i Sverige? Slutligen, med tanke på både de processuella och principiella invändningar som återfinns i det empiriska materialet, vore det värdefullt och relevant att genomföra en receptionsstudie av hur frivilliga och andra aktörer inom fältet skulle reagera på och påverkas av olika försök till att ekonomiskt värdera frivilligt arbete.

Avslutningsvis, utifrån denna rapports inledande citat om de tre domarna, och baserat på rapportens empiriska och analytiska resultat, kan en fjärde domare introduceras. Till skillnad från den första domarens objektivistiska, den andra domarens subjektivistiska eller den tredje domarens relativistiska position, skulle den fjärde domaren antagligen förorda en mer omvänd position i relation till exempelvis det frivilliga arbetet. En position som skulle härbärgera de praktiker, mekanismer och processer som konstituerar frivilligt arbete och som i sin tur skapar, befäster och kommunicerar värden, inklusive huruvida frivilligt arbete är meningsfullt för de som utför det eller bör ses som en gemensam och kollektiv nytta i samhällets tjänst. Denna position ger också utrymme till undersökningar om i vilken grad det frivilliga arbetet främst konstitueras av samtal och konflikter forskare och policyprofessionella emellan.

The aim of this article is to contribute to the Swedish debate on popular engagement by studying changes in popular engagement in Swedish society, and particularly look for processes of depoliticisation and politicisation since the beginning of the 1990s, by asking, has popular engagement been depoliticised since the beginning of the 1990s? Popular engagement has historically had different roles and fulfilled different functions; consequently, it is a societal phenomenon with several and competing significances due to varying dominant discourses framing the understanding of popular engagement and structuring the actions of engaged citizens. Obviously, the present composite of popular engagement in Swedish society reflects Swedish history and the various present forms of engagement can be conceived as historical layers. How popular engagement has been framed, valued and understood through history is an indication of what is supposed to be needed and feasible in a particular society at a certain time. This gives popular engagement symbolic meaning that renders it political significance and power that can be studied in cultural history. The article offers a brief historical review of the symbolic meanings of popular engagement in Swedish society from the breakthrough of modernity until the present times, and it demonstrates that it has not had a fixed significance over the years. Particular attention is given to an on-going subtle change of meaning of popular engagement occurring in contemporary Swedish society. This process implies a break with the popular mass movement tradition.

Människors säkerhet handlar om mycket mer än det rent militära. Därför är det är dags att överväga att införa allmän medborgartjänst för alla medborgare kring tjugoårsåldern.

Hoten mot dagens samhälle är betydligt bredare än det rent militära. Vi är väl medvetna om att civilsamhället gör stora insatser. Men än fler borde delta, skriver flera debattörer som vill att effekterna av någon form av medborgartjänst eller moderniserad värnplikt utreds.

Drawing on feminist theory and critique, this chapter explores how gender and gender inequalities are accounted for in mainstream scholarly writings on nonprofit leadership, and discusses the way this affects our understanding of leaders and leadership in nonprofit organizations (NPOs). By this we hope you will have an opportunity to expand your perspective of leadership and at the same time help you obtain a few tools for how to understand this particular topic not only in texts, but also in real life.

Tack vare tidigare forskning vet vi förhållandevis mycket om hur det är att vara medlem eller frivillig i ideella organisationer i Sverige. Men hur är det att vara anställd i det svenska civilsamhället? Med denna studie vill vi bidra till kunskapen om anställdas arbetsvillkor och drivkrafter i ideella organisationer i Sverige. Områden av intresse inkluderar till exempel vad som kännetecknar organisationer med anställda i det svenska civilsamhället, vilka de anställda är och vad de har för befattningar och villkor samt hur de anställda ser på för- och nackdelar med att arbeta i ideell sektor i jämförelse med privat och offentlig sektor. Fördjupad kunskap om de anställdas villkor och drivkrafter är viktig av flera olika skäl. Den kan bidra till vår förståelse av pågående förändringar inom civilsamhället, inklusive diskussion om professionalisering eller anställdas arbetsbördor. Vidare behövs ytterligare insikter för att kunna rekrytera, motivera och behålla duktiga personer. Slutligen kan kunskapen bidra till jämförelser mellan hur det är att arbeta i ideell sektor i kontrast till privat eller offentlig sektor. Ambitionen med studien är att kunna generalisera resultaten till alla anställda i det svenska civilsamhället. Via ett strategiskt urval ur SCB:s register för organisationer i det svenska civilsamhället skickade vi en digital enkät till alla anställda i de organisationer som valde medverka i undersökningen. Enkäten berörde frågor om organisationerna, de anställda, deras befattningar och villkor. Vi ställde också frågor om engagemang, information, delaktighet och självbestämmande samt om för- och nackdelar med att arbeta i ideell sektor. Sammantaget är en stor del av resultaten tydligt positiva för den ideella sektorn och dess organisationer. Till exempel anger en stor majoritet av de anställda att de trivs med sina arbetsuppgifter och att deras arbeten präglas av engagemang, delaktighet och meningsfullhet. Vi har heller inte funnit något stöd för att kön har någon betydelse för lönenivå eller för vem som blir chef med personalansvar. Det finns emellertid också resultat som pekar på ett antal utmaningar i arbetet med de anställda i det svenska civilsamhället. Det kan handla om att uppmärksamma och synliggöra denna grupp i civilsamhället eller att arbeta med upplevda nackdelar med att arbeta i ideell sektor, inklusive sämre villkor och ekonomi eller avsaknad av stödjande strukturer.

This longitudinal study shows that scouts have higher incomes than others 14 years after their participation when controlling for social background, sex, and individual cognitive tests. But scouting has no significant effects on future criminality. Social exclusion and criminal behaviour are so marginal that they require more specific types of explanations. The results can be interpreted as signs that taking part in scouts significantly contributes as a step in the social pathway to the upper classes of society. By supporting scouting, the welfare state seems not to prevent problem behaviour but runs the risk of contributing to social stratification.

Eftersom sociala relationer är viktiga för att främja hälsa så borde civilsamhällets organisationer, med sina många mötestillfällen, kunna bidra till folkhälsan. Denna systematiska litteraturöversikt av internationell forskning visar att ungdomsorganisationer kan bidra till förbättrad hälsa för deltagarna om de lyckas balansera stöd, kontroll och delaktighet på ett bra sätt. De vuxna ledarna har en viktig roll i denna process. Men risken är att selektionsprocesser gör att de med störst behov tenderar att hamna utanför, och att bättre hälsa bland deltagarna därför till stor del beror på att de med sämre hälsa väljer bort föreningsdeltagande. Föreningar är exklusiva i olika hög grad och det är därför missledande att ha generella förväntningar på att deltagande i civilsamhället ska kunna förbättra folkhälsan.

Eftersom sociala relationer är viktiga för att främja hälsa så borde civilsamhällets organisationer, med sina många mötestillfällen, kunna bidra till folkhälsan. Denna systematiska litteraturöversikt av internationell forskning visar att ungdomsorganisationer kan bidra till förbättrad hälsa för deltagarna om de lyckas balansera stöd, kontroll och delaktighet på ett bra sätt. De vuxna ledarna har en viktig roll i denna process. Men risken är att selektionsprocesser gör att de med störst behov tenderar att hamna utanför, och att bättre hälsa bland deltagarna därför till stor del beror på att de med sämre hälsa väljer bort föreningsdeltagande. Föreningar är exklusiva i olika hög grad och det är därför missledande att ha generella förväntningar på att deltagande i civilsamhället ska kunna förbättra folkhälsan.

OBJECTIVES: Despite endurance races leading to a substantial number of ambulance-requiring cases (ARC), little is known regarding where they occur, meaning that knowing where to place medical teams, ambulance pick-up points, etc, is difficult. This article investigates whether the location of ARCs can be identified by race participants.

METHODS: Using the world's largest half marathon (Gothenburg half marathon) as a case, 237 runners were asked, post-race, to mark on a map which geographical point of the race was most exhausting. Using the level of agreement tests, these geographical points were then compared with the GPS positions of ARCs.

RESULTS: According to the level of agreement tests, the most exhausting positions (MEP), as identified by participants, seem to be highly correlated to the location of ARCs. This study can also show that ambulance-requiring cases seem to be more prevalent towards the end of the race and in uphill sections.

CONCLUSIONS: By asking participants where they found the race most exhausting it seems possible to identify high-risk places for an ARC. From a practical perspective, using this method could considerably increase the safety of competitors as well as improving the cost-effectiveness of safety interventions at endurance races. Further studies are needed to understand the specific risk factors of the high-risk areas as well as characteristics of collapsed runners.

The port city of Gothenburg, Sweden, experienced massive social changes during the 19th century. Gothenburg became an important industrial center and the population multiplied tenfold. The urbanization process led to friction as the amount of factory workers rapidly increased. Together with other groups, such as clerks and small shop-owners, the workers formed a distinct popular class culture with organizational expressions and collective mobilization that changed the social and political order of the city forever. One of these expressions was the tenants´ associations, local organizations that were formed to further the tenants claims against their landlords and to advocate political reforms benefitting for the benefit of the tenants. These organizations, seen as a sort of trade unions for the rented home, rapidly grew in the mid-war period. Tenants´ associations advocated protective legislature for tenants and confronted landlords, both with legal mains and with militant methods such as rent strikes and blockades. The associations were also important in the social life of the working-class communities, organizing studies, social events and summer activities for children. This paper examines the role of the tenants´ association in the everyday life of the Gothenburg neighborhoods and especially the role of the associations in bringing different groups of workers, such as port and factory workers, together. By looking at the tenant movement of Gothenburg and comparing it to similar movements in other cities, such as Glasgow, I hope to show how the geographical and social context in the rapidly changing city of Gothenburg produced organizations that both showed remarkable similarities and notable differences to collective action organizations elsewhere.

Utgångspunkten för denna bok är föreställningen att ideologi utgör en central och positiv särart för ideella organisationer. Det vill säga att existensen av ideologi är ett av de sätt med vilka ideella organisationer markerar skillnad och distans från exempelvis o entliga eller privata organisationer. Vidare nns det många aktörer och organisationer som är beroende av att föreställningen om ideella organisationers särart upprätthålls.

I denna bok presenteras forskning, intervjuer med ledare och analyser av organisa- tionsdokument om föreställningen om ideologi som en särart för ideella organisationer. Exempelvis beskrivs forskningens, omvärldens och ideella ledares syn på ideologi.

Boken riktar sig till ledare i det svenska civilsamhället samt till forskare och studenter som är intresserade av frågor relaterade till ideologi, särart och ideella organisationer. En av bokens slutsatser är att ideologi verkar vara en tämligen relativ och svag men långlivad särart, som kan fungera väl för att skydda ideella organisationer från krav och återkommande förändringar i omvärlden. 

Antologin Upphandlad sammanställer ett antal perspektiv på offentlig upphandling av framför allt ideell vård och omsorg utifrån aktuell och existerande forskning. Målsättningen är att bidra till och utveckla den allmänna debatten om hur den svenska välfärden är och bör vara organiserad.

I boken positioneras offentlig upphandling i relation till andra former och alternativ för att skapa, upprätthålla och förbättra välfärden – inklusive långvariga relationer och partnerskap. Detta väcker ett antal frågor om offentlig upphandlings specifika förutsättningar, mekanismer och resultat.

Vilka andra former används i Sverige och i andra länder? Hur påverkar offentlig upphandling innovation, kvalitet och resultat? Till vilken grad möter offentlig upphandling den lokala vården och omsorgens praktik?

I åtta kapitel diskuterar elva forskare från olika discipliner och länder dessa frågor utifrån ett antal perspektiv. Gemensamt strävar de efter att besvara, utveckla och reflektera kring frågor om offentlig upphandling av privat och ideell vård och omsorg.

Boken riktar sig till politiker, praktiker, akademiker och studenter som är intresserade av former för att utveckla den svenska välfärden och de ideella organisationernas bidrag till denna utveckling.

This chapter deals with the general issue of how hybridity in general and contested money in particular can be managed by hybrid organizations. The authors draw on a longitudinal case study of IOGT-NTO, a Swedish temperance association that raises most of its income through its own market-based lottery. Weighing the benefits of controlling the lottery against the legitimacy risks of being responsible for its operations (in light of risks of gambling addition), IOGT-NTO portrays the lottery as an actor, an organization of its own. However, in reality, the lottery is a department in the association. Following this strategy, the organization seeks to have it both ways.

Farsen Donald Trump har skapat ett framgångsrus hos Clinton och hennes anhängare – men Demokraterna har all anledning att i stället ägna sig åt självrannsakan, skriver historieprofessor Lars Trägårdh i en debattartikel.

Since the 1980s in Sweden, children’s violent actions in schools have been reported to the police as criminal offences more frequently than before. This increasing trend is analysed against the background of a general increased cultural sensitivity to violence and slowly developing social changes that affect the propensity to report every form of violent incident to the police. This project analyses 1,239 police reports of assault, unlawful threat, molestation and insulting behaviour committed in schools by 7- to 14-year olds in ten municipalities in the Stockholm area. The time period studied is from 2000 to 2010. Regression analysis shows systematic differences among schools in different areas and social contexts. Average merit ratings, which are a measure of the educational quality of schools, explain most of the variance and correlate negatively with reported incidents. There are also significant differences among municipalities and school forms in terms of police reports. So-called resource schools, which are designed to serve children with special needs, report extremely high numbers of incidents per child. Reporting seems to have been routinised in many schools, including resource schools. Our results can be interpreted as suggesting that increased cultural sensitivity generates a bias against children in less affluent contexts.

De svenska stadsmissionernas sociala arbete har genomgått två generella förändringar under senare år; det har expanderats och breddats och det har kommit att ägnats åt allt svårare social problematik. Stadsmissionernas arbete kan inte längre sägas vara ett komplement till den offentliga sektorn då deras insatser inte kompletterar någon befintlig insats och då de allt oftare utför tjänster inom ramen av ett kommunalt uppdrag. Den här artikeln beskriver en situation där ansvaret för hälsa och omsorg för socialt utsatta allt mer kommit att hamna hos organisationer som stadsmissionerna. I den avslutande diskussionen berörs konsekvenserna av denna utveckling på både samhälles och individnivå. Artikeln är baserad på en empirisk studie av åtta stadsmissioner runt om i landet.

Based on data from a survey conducted in Saint Petersburg in 2013, this article sheds new light on attitudes towards fatherhood in contemporary Russia. We explore what norms are held concerning fatherhood, how these attitudes are related to age, sex, education and income as well as to ideal–typical models established in previous research on fatherhood from Western Europe and the US. Thus, the article also discusses what explanatory value established theoretical models have for the Russian context. Norms of the role of the father in the family are related to general norms of masculinity and, hence, are an important part of the study of politics and the political climate in a society. The results show that there are several fatherhood ideals present in contemporary Northwestern Russia: a traditional breadwinner model, an active fatherhood model as well as what we refer to as a marginalized fatherhood model. The latter has not been substantially identified in previous research, and may tentatively be identified as a legacy of the Soviet era.