I denna rapport redovisas en enkätundersökning med 156 ledare från civilsamhällets organisationer i Sverige. Den visar att negativ etikettering och stigmatisering resulterar i minskad finansiering, förlorade samarbeten och ökad självcensur. Resultaten indikerar att organisationer som verkar för mänskliga rättigheter och social rättvisa är särskilt utsatta för anklagelser om extremism, vilket påverkar deras legitimitet, säkerhet och operativa kapacitet. Enkätsvaren indikerar att etiketteringen förekommer strukturellt och som ett politiskt verktyg, och att detta bidrar till att begränsa dessa organisationers möjligheter att verka. Rapporten pekar också på hur negativ etikettering på detta sätt bidrar till en inskränkning av det demokratiska utrymmet för ideellt engagemang i Sverige.